De senaste årens ekoboom på livsmedelsmarknaden borde ha stärkt Kravs position, men ironiskt nog har man i stället tappat marknadsandelar. En förklaring är att efterfrågan ökade snabbare än tillgången på Krav-märkta råvaror och produkter.
Mindre andel Krav-märkta produkter
För tio år sedan var cirka 80 procent av all ekologisk mat Krav-märkt. I dag uppskattar organisationen själv att siffran har sjunkit till cirka 65 procent, medan den EU-ekologiska märkningen istället har ökat.
I stället ryckte den EU-ekologiska märkningen fram. Detta märktes framför allt på importerat frukt och grönt (som också ökade) och skafferivaror. En annan förklaring är att flera av livsmedelskedjorna valt att profilera sina egna ekologiska varumärken, inte minst för att pressa priserna, och därmed nöjt sig med EU-märkningen. Under förra året slutade bland annat större företag som sålt Krav-märkta bananer och kaffe att använda Krav-märket.
Generellt sett har Krav-märket en större andel på animalier, vilket förmodligen beror på att Krav har en del djuromsorgsregler som den EU-förordningen saknar och som har varit tacksamma att marknadsföra. Ett undantag är dock charkvarorna där handeln har valt att satsa främst på EU-ekologiska grisar i sina egna ekologiska varumärken. Nyligen lanserade dock Lidl en charkserie som helt bygger på Krav-grisar.
– Vi har inte heller varit tillräckligt duktiga på att synliggöra Kravs mervärden, säger Linus Källander, ordförande i Krav.
Krav innebär ofta dyrare produktion, men enligt Ekoweb genererar märkningen ett mervärde på dryga miljarden kronor per år till svenskt lantbruk. Det är unikt bland märkningar. En minskad andel för Krav-märket riskerar att också urholka mervärdet.
LÄS OCKSÅ: Krav kan börja märka icke-ekologiskt
ATL TV: Utmaningar för ekokött