Tord Karlsson

Uppdrag Granskning har åter­igen granskat djurhållning på svenska gårdar, denna gång med inriktning på Kravcertifierade gårdar som har fått förelägganden enligt Djurskyddslagen eller dömts för brott mot denna lag.

Det som har skett på problemgårdarna är en tragedi för dem själva. Det finns inget sätt där misskötta djur leder till större lönsamhet, det är ingen väg framåt. Men det är viktigt att understryka att de utgör en mycket liten andel av den svenska animalieproduktionen.

Med Uppdrag Gransknings sedvanliga dramaturgi ska ett fåtal fall ge ett intryck av ett stort problem i en hel bransch, i detta fall Kravcertifierade gårdar. Därmed drabbas tyvärr alla skötsamma kolleger som har bra djurhållning.

Kravs funktion är att genom att ställa and­ra krav på produktionen kunna ta ut ett merpris av konsumenten vilket ger bättre avräkningspris till bonden. Det har särskilt inom nötköttsproduktionen lyckats väl. Den höga andelen Kravkött är en av förklaringarna till att det svenska priset till bonden ligger stabilt högt över betalningen i andra europeiska länder.

Det kan vara så att Krav har anledning att se över både sin administration och de krav man ställer på gårdarna för att de ska kunna återkomma som Kravcertifierade efter det att de blivit avstängda på grund av problem med djurhållningen. Att dömda lantbrukare själva ska anmäla till Krav att de inte längre kan upprätthålla certifieringen tycks naivt.

Med det sagt får inte reaktionen på ifrågasättandet av en certifiering bli fler kontroller. Problemen på de i TV-programmet uppmärksammade gårdarna tycks ha varit kända av Krav och certifieringsföretaget och gårdarna har i flera fall haft problem som åtgärdats men sedan återkommit. Kontrollsystemet tycks så långt faktiskt fungera.

Lösningen är inte heller fler regler som uppfinns för att man tror att det ska öka förtroendet hos konsumenten. Det ligger nära till hands att det blir en stigande spiral med nya regler och nya kontroller.

Till exempel kan behovet av att visa upp klimatåtgärder och insatser för ökad hållbarhet leda till ännu fler dyrbara krav. Här gäller det att verkligen tänka efter och ställa sig frågan om insats och nytta, allt med lönsamheten i fokus.

Uppmärksamhet av detta slag är inte bra för svenskt jordbruk. Det bästa motmedlet för att upprätthålla förtroendet hos konsumenten är öppenhet och transparens.

Modern teknik kommer att göra det lättare att spåra livsmedel i hela kedjan från bonde till konsument.

De lantbrukare som öppnar sina gårdar för besök och som visar upp sig i sociala medier är värda allt beröm och kunde gärna premieras. Ju mer man kan stärka banden mellan producent och konsument, desto starkare står jordbruket inför mer eller mindre sakliga angrepp som är inriktade på att skada förtroendet.

UPPDRAG GRANSKNING OCH KRAV:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kritiserat-kravslakteri-stoppar-slakten/">Kritiserat Krav-slakteri stoppar slakten</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/uppdrag-granskning-granskar-djurskyddsbrister-pa-krav-certifierade-gardar/">Krav om granskningen: Stämmer inte med vår bild</a><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/kravbonder-reagerar-pa-uppdrag-granskning/">Kravbönder: ”Liten klick gör stor skada”</a><a href="https://www.atl.nu/debatt/uppdrag-granskning-anser-att-krav-undviker-eller-forvranger-fakta/">Uppdrag granskning: Krav undviker eller förvränger viktiga fakta</a><a href="https://www.atl.nu/debatt/krav-om-uppdrag-granskning-inte-systemfel-i-kontrollen/">Krav i replik: ”Inte systemfel i kontrollen”</a>

SVT:s Uppdrag Gransknings rapportering om ett fåtal problemgårdar drabbar även alla skötsamma kollegor, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

Krav-granskningen drabbar även de skötsamma.

”Låt inte enskilda fall drabba hela näringen”

Marknad

SVT:s Uppdrag Gransknings rapportering om ett fåtal problemgårdar med Kravcertifiering drabbar även skötsamma kollegor, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.