Ellinor Eke-Göransson

small_godsel2.jpg

thumbnail_godsel2.jpg

godsel2.jpg

ATL har tidigare rapporterat om hur spannmålsodlare, bland annat i Mälardalen, <a href="https://www.atl.nu/efter-regnet-varbruket-fortsatt-forsenat-i-malardalen">haft stora problem</a> med en ovanligt kall vår som följdes av stora regnmängder. Många odlare hann inte så innan massiva skyfall gjorde det omöjligt och en del har fått se sina grödor fullständigt dränkas i vad som liknar insjöar på fälten.

– Detta är absolut ett extremår, säger Petter Ström, rådgivare på Hushållningssällskapet i Västmanland till ATL.Enligt <a href="https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/varen-2021-fa-rejala-varmeperioder-1.171821">SMHI</a> noterades nya rekord för största vårnederbörd i bland annat Finspång, Södertälje och Örebro i år. Men skurarna har varierat mycket lokalt.Petter Ström bedriver själv lantbruk i Löt, mellan Sala och Enköping.– På den södra delen av min gård kom det 60 millimeter på två dagar, fyra kilometer därifrån fick vi 25 millimeter. Vissa har haft oturen att få alla skurar – där är det riktigt illa.

large_godsel1.jpg

medium_godsel1.jpg

small_godsel1.jpg

thumbnail_godsel1.jpg

godsel1.jpg

<h2>Gödseln ett sekundärt problem</h2>Under helgen var det dags igen. Många drabbades av nya skyfall och risken att grödorna inte lyckats ta upp näringen från gödslingen är överhängande. Men med tanke på mängden vatten är det i nuläget ett sekundärt problem, enligt Petter Ström.– Det svåra är om det inte gror alls på grund av för mycket vatten. Hur nederbördsmängderna har påverkat är väldigt olika och har till stor del att göra med dränering och jordarter. Tunga lerjordar lider mest just nu.Hur bör lantbrukare tänka när det gäller att köra nytt gödsel? – När det gäller höstgrödorna ser det mycket fint ut och jag tycker att man bör köra på precis som vanligt, säger Petter Ström och fortsätter:– Det är betydligt värre med vårgrödorna. Där tror jag att man ska hålla sig lugn, först ska grödan upp och etablera sig. De vårgrödor som kommit i gång men som lider av fukt kan man hjälpa till med en låg giva kväve i form av kalksalpeter för att de ska orka i gång.Generella insatser blir extra bekymmersamt i år då det varierar väldigt i fälten. Men Petter Ström ser trots det anledningar till att hålla modet uppe.– Har man inte bara vårgrödor kan man åtminstone glädjas åt fina höstgrödor och bra vall.&nbsp;

small_skattm.jpg

thumbnail_skattm.jpg

skattm.jpg

<h2>Vattenprover</h2>De kraftiga skyfallen bidrar till att mycket av gödseln följer med ut i vattendragen, men även matjord eroderar i de höga flödena. I området kring Mälaren bedrivs intensiv spannmålsproduktion på stora ytor och för att få bättre förståelse för näringsläckage tas vattenprover vid fyra tillfällen om året. Den senaste mätningen gjordes i slutet av maj.– En siffra att förhålla sig till är ungefär 50 mikrogram fosfor per liter vatten, vilket är ungefär det som klassas som god ekologisk status. Vid vår senaste provtagning låg den siffran på upp emot 300, säger Cassandra Telldahl Bjelkelöv, vattenrådgivare och agronom på Enköpings kommun.– Trots bra dränering kom det så stora mängder vatten att det inte fanns någon fördröjningskapacitet. Mycket gödsel följde med ut i vattnet, vilket vi ser på våra mätningar.

large_131507281_231701571812036_2159890634765855337_n.jpg

medium_131507281_231701571812036_2159890634765855337_n.jpg

small_131507281_231701571812036_2159890634765855337_n.jpg

thumbnail_131507281_231701571812036_2159890634765855337_n.jpg

131507281_231701571812036_2159890634765855337_n.jpg

Vad innebär detta för spannmålsodlarna?– Vi kommer absolut att se skördeförluster i år. Men jag upplever att många lantbrukare är optimistiska, speciellt de som hann så i april. Där har det hunnit komma upp rejält och det fanns viss motståndskraft att klara av skyfallen.Vad krävs för att undvika omfattande näringsläckage i framtiden?– Vi behöver titta mer på hur man kan fördröja vattnet bland annat i skogar och backdiken i dammar så lantbrukarna har en buffert. Det kommer att bli ännu viktigare i framtiden med de klimatförändringar vi står inför – dessa skyfall kanske inte blir helt ovanliga. En välfungerande dränering och god markstruktur kommer att fortsätta vara avgörande faktorer.<h2>Mellanhand till staten</h2>Cassandra Telldahl Bjelkelöv är en av ett 20-tal åtgärdssamordnare som fungerar som en mellanhand mellan lantbrukare och staten när det gäller att minska näringsläckage genom olika miljöåtgärder. De hjälper bland annat till att söka bidrag och tillstånd.– Det måste finnas finansiering för den här typ av åtgärder och det ska vara enkelt för spannmålsodlaren. Vi behöver näringen i våra jordar – inte i vattnet. Det gynnar alla.&nbsp;

<a href="https://www.atl.nu/efter-regnet-varbruket-fortsatt-forsenat-i-malardalen">Efter regnet: Vårbruket fortsatt försenat i Mälardalen</a><a href="https://www.atl.nu/kylan-har-varit-gynnsam-for-grodorna">Kylan har varit gynnsam för grödorna</a><a href="https://www.atl.nu/atl-kartlagger-sa-gar-det-med-varbruket">Kylan bromsar vårsådd: ”Är nog igång nästa vecka”</a>

Vårens kyla och kraftiga skyfall på flera håll i landet har ställt till det med vårsådden för många spannmålsodlare. Och med nya skyfall kommer nästa bekymmer – gödslingen.– I år kan man inte göra rätt – man kan bara göra minst fel, säger Petter Ström, rådgivare på Hushållningssällskapet.

Höga halter fosfor uppmätta i vattendragen trots väldränerade fält kring Mälardalen.

Kraftiga skyfall tog med sig gödseln

Växtodling

Höga halter fosfor har uppmätts i vattendragen trots väldränerade fält kring Mälardalen.