Oskar Schönning

De senaste tio åren har importen av ost och ostmassa till Sverige har mer än fördubblats.

Varje månad får statistiska centralbyrån, SCB, in mängder av data om mängder av varor som passerar den svenska gränsen. Dessa så kallade KN-nummer summeras ihop till större grupper. Till exempel samlas all ost ihop till gruppen 0406 - ost och ostmassa.

Namnet kan tyckas tråkigt, men utvecklingen är desto mer dramatisk - år 2000 importerades lite drygt 41 000 ton ost till Sverige, år 2017 var samma siffra uppe på nästan 133 000 ton.

Den största procentuella ökningen finns i undergrupperna färskost samt riven och pulveriserad ost, som tillsammans gått från en importmängd på drygt 6 200 ton år 2000 till närmare 33 000 ton år 2017.

Den största importökningen finns i undergrupperna färskost och riven och pulveriserad ost. Importen har ökat med 27 000 ton i de här grupperna.

Den största mängden färskost kommer numera från Danmark, minst 9 700 ton år 2017. Tyskland har däremot backat, från minst 11 200 ton färskost år 2014 till minst 7 400 ton år 2017. Frankrike och Italien är två uppstickare som också kommit starkt, med minst 3 100 respektive 2 100 ton år 2017. Italien är stora på den mozzarella som utgör en knapp fjärdedel av kategorin.

<h3>Hårdost står för störst volym</h3>

Den största volymmässiga ökningen finns dock inom hårdosten. Enbart sorten Gouda importeras det i Sverige mer än 20 000 ton per år av, en nivå som legat ganska konstant sedan 2009, då Goudaimporten nådde sitt rekord efter att ha klättrat från knappt 1 200 ton år 1995. Inte oväntat kommer den största delen av Goudaosten från Nederländerna - minst 13 400 ton år 2017 - men även Danmark levererade 4 900 ton år 2017.

Ostsorten maasdamer ingår i en av de grupper som ökar mest.

Från Danmark kommer även stora mängder ost i den något kryptiska kategorin ”ost med en fetthalt av mindre än 40 procent och en vattenhalt i den fettfria ostmassan på mellan 52 och 62 viktprocent”. Signalementet stämmer väl in på hushållsost, men rymmer även andra ostar som till exempel maasdamer. 2017 kom minst 17 600 ton från Danmark.

Populära ostar som feta och halloumi ryms under SCB:s koder för buffel- får och getmjölk. Dock är volymerna inte enorma - cirka 6 000 ton per år under de senaste tio åren, främst från Grekland. Större är de sammantagna mängderna av parmesanliknande ost, som ökat från ca 2 000 ton till över 10 000 ton de senaste åren.

Volymerna för populära ostar som feta och halloumi är inte enorma.

Smältosten hör till de mindre kategorierna, men har ändå ringlat sig upp från kontinenten i allt större volymer - 6 150 ton 2017 jämfört med 2 890 ton 2010. Störst exportland är Storbritannien som vissa år levererat över 2 000 ton.

Den enda större kategori som legat tämligen stilla under ATL:s mätperiod är ”Blåmögelost och annan ost med marmoreringar”. Efter en peak på över 5 000 ton runt 2011 tycks svenskarna nu nöja sig med de cirka 3 000 ton per år som de mumsade i sig redan år 2000.

Importen av ost och ostmassa till Sverige har mer än fördubblats de senaste tio åren, det visar siffror från SCB som ATL har sammanställt.

Hårdost står för den största volymmässiga ökningen.

Stor ökning av importost – har fördubblats på tio år

Lantbruk

Danmark, Nederländerna och Tyskland är några av de stora spelarna på den svenska ostmarknaden.