Mikael Gianuzzi

Ett skäl till att den potatisodlingen krymper är att svenska konsumenters köpmönster har ändrats över tid. Vi äter mer bearbetad potatis som pommes frites eller chips och mindre matpotatis.

Potatisodlingen har sjunkit stadigt i Sverige under lång tid. Det kan finnas flera förklaringar men i slutänden handlar det inte sällan om att andra grödor har bättre lönsamhet.

– Just nu får odlaren bra betalt men det är ett undantag. 2018 års skörd var liten och priset för gul klass 1, som Bintje, ligger nu på 3,75. För ett år sedan var priset 2,60 och ytterligare ett år tidigare 2,25. En nivå mellan 2 och 3 kronor är mer normalt sett över längre tid, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukpolitisk utredare på Jordbruksverket som bevakar potatismarknaden.

<h3>Lågt intresse för nyinvestering</h3>

Den låga lönsamheten i potatisodlingen i kombination med en åldrande odlarkår leder också till att viljan att investera i nya maskiner med flera års avskrivningstid är begränsad.

– Du kanske inte är så intresserad av nyinvesteringar om du vet att du ska sluta. Är lönsamheten dessutom dålig blir investeringsviljan ännu lägre och då försvinner potatisodlingen till slut från din mark, säger Gustaf Svenungsson.

Han menar att en annan faktor som gör att odlare slutar handlar om förhållandet mellan producenten och marknaden och pekar på en rapport från Naturvårdsverket där odlare beskriver handeln som ”lite vilda western”.

– Bilden av marknaden är att den karaktäriseras av små odlare och större uppköpare vilket gör att odlarnas förhandlingsposition mot senare led i kedjan kan vara svag. Det kan till exempel vara order som avbokas med kort varsel eller ensidiga avtalsändringar. Här är odlare inom frukt och grönt extra utsatta, säger Gustaf Svenungsson.

I fjol var det torkan som sänkte skörden men även sett över tid har den totala skördevolymen minskat. En faktor är att den ekologiska potatisodlingen ökat det senaste decenniet.

– Vi uppskattar att ekoodlingen av potatis närapå har fördubblats sedan 2009. Det bidrar till att dra ned totalskörden då hektarskörden är markant lägre än vid konventionell produktion. Även om den ekologiska arealen ännu så länge är liten leder den till lägre totalskördar, säger Gustaf Svenungsson.

Den låga lönsamheten i potatisodlingen i kombination med en åldrande odlarkår leder också till att viljan att investera i nya maskiner med flera års avskrivningstid är begränsad.

Ett annat skäl till att den potatisodlingen krymper är att svenska konsumenters köpmönster har ändrats över tid. Vi äter mer bearbetad potatis som pommes frites eller chips och mindre matpotatis. Konsumtionen av bordspotatis har sjunkit från 77 till 35 kilo per person och år medan den processade potatisen har ökat från 26 till 37 kilo per person och år under perioden 1995 - 2016. Det visar siffror från Jordbruksverket.

Samtidigt är bordspotatisen till 90 procent svensk medan andelen svensk potatis ligger på 60-70 procent för beredda produkter. Resten är import.

<h3>Närodlad trend kan få fler att välja potatis</h3>

Gustaf Svenungsson är samtidigt inte allt för orolig över att antalet odlare krymper. Liksom på andra håll inom jordbruket är det en koncentration i större enheter. 2018 stod 762 av totalt 1 603 företag för över 90 procent av potatisodlingen i Sverige. Det innebär att även om ett större antal av de mindre odlarna slutar behöver det inte ha så stora effekter på totalproduktionen eller arealen.

– Totalskörden ligger på en relativt stabil nivå, så länge en något minskad areal kan kompenseras av högre hektarskördar vilket vi också ser, säger han.

När det gäller det ändrade konsumtionsmönstret hoppas han att trenden med mer fokus på närodlat ska få konsumenten att byta ut pasta, ris och bulgur och gå tillbaka till bordspotatis.

– Jag tror också att en viktig faktor för att vända den nedåtgående utveckling för svensk potatisodling är att vidareförädla potatisen i högre grad än vad som görs i dag. Det skulle öka lönsamheten. Ett bra exempel är hur Lyckeby Starch skapat bättre lönsamhet genom förädling när det gäller stärkelsepotatisen. Det tror jag är möjligt också för bordspotatisen, säger Gustaf Svenungsson.

De senaste 20 åren har intresset för att odla potatis minskat i Sverige. Både när det gäller den odlade arealen och den totala skörden ligger nedgången kring 35 procent. Den främsta förklaringen är svag lönsamhet för odlaren samtidigt som importen ökar.

Dålig lönsamhet och minskad konsumtion bakom nedgången.

Kraftig minskning av svensk potatisodling

Växtodling

De senaste 20 åren har intresset för att odla potatis minskat i Sverige. Både när det gäller den odlade arealen och den totala skörden ligger nedgången kring 35 procent.