Hans Dahlgren

Mellan raderna av hårt beskurna tallar står tre orangea skyliftar på tomgång. I en av korgarna uppe vid topparna står Damian Kwiatkowski kopplad till en säkerhetslina och plockar kottar som han låter falla ner i en hink vid fötterna.

– Det är lättare att plocka kottar från gran. Från tall är det svårare. Barren är längre och kottarna svårare att se, säger han.

Almnäs-plantagen utanför Hjo i Västergötland är en av 110 plantager som till största delen ägs av Sveaskog och dess affärsområde Svenska Skogsplantor. Här finns 14 hektar tall och elva hektar gran som plockas under hösten.

Almnäs-plantagen utanför Hjo består av 14 hektar tall och elva hektar gran. Den började etableras 1984.

Fröplantagerna är en del i det svenska förädlingsprogrammet för skogen, som Skogforsk ansvarar för. Den första omgången plantager, kallade EttO, i förädlingsprogrammet började etableras i slutet av 40-talet. Då togs kvistar från fina vilda träd och ympades in i plantager för att ge frön. Sedan har de bästa träden från den generationen fått bli nästa generation, och så vidare. Jämfört med oförädlade träd har produktionen i den tredje omgången, TreO, ökat med omkring 20 procent.

– Om det tog 100 år tidigare så kan du avverka vid 80 år istället. Det gör rätt mycket. Det har blivit bättre grenvinkel och längre mellan grenvarven, vilket också ökar kvaliteten, säger Bengt Svensson, skötsel- och plantageansvarig på Svenska skogsplantor för Svealand och Götaland.

För att kunna plocka kottarna på hela trädet använder man mobila, självgående liftar.

Träden beskärs bland annat för att det ska vara lättare att plocka, men också för att producera mera. ”Träd som beskärs blir stressade och sätter lite mera kott”, säger Bengt Svensson.

Nu har Skogforsk och skogsbolagen börjat planera för fjärde omgången. Sannolikt kan tillväxten öka ytterligare några procent, men man tittar också på andra aspekter som exempelvis motståndskraft mot rotröta.

– Det är i planeringsstadiet och vi har inte satt några plantor ännu. Vi letar mark och avverkar de gamla EttO-plantagerna vars plantor inte längre efterfrågas. När plantorna satts tar det 10-15 år innan de kan börja skördas.

Efter att kottarna grovrensats packas de i påsar och märks med plantagens namn.

När det gäller frön står Svenska Skogsplantor för ungefär 60 procent av produktionen i Sverige. Men många aktörer samarbetar inom förädlingsprogrammet. De olika skogsbolagen, och vissa större skogsägare, är därför ofta delägare i varandras plantager.

– Det är dels för att fördela kostnaderna, dels för att fördela riskerna.

”Det är inte speciellt mycket tallkottar i år, men förra året fick vi bra med tallkottar”, säger Bengt Svensson.

En del använder säckar vid midjan, en del plockar kottarna direkt i en hink.

Damian Kwiatkowski och hans kollegor på Frelas Grönservice jobbar under hösten på flera olika förplantager i södra Sverige.

Även om fjolåret var ett väldigt bra kottår så är tillgången på frön knapp, sett över tid.

– Det råder brist på granfrö. Vi börjar även få lite brist på tallfrö, eftersom skogssådden har ökat även i södra Sverige.

De nyaste TreO-plantagerna börjar dock producera allt mera, så Bengt Svensson tror att bristen kommer att minska.

– Om 5-6 år är det inte lika stor brist på tallfrö, och för granen har vi också ökat arealen.

Ur kottarna tas frön som både skickas till plantskolor och för frösådd på hyggen.

När pallarna är fulla körs de till fröstationen i Lagan.

Kottarna rensas från barr och annat och packas sedan i 40-literssäckar.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/atl-tv-fron-till-hundratals-miljoner-nya-trad/">Frön till hundratals miljoner nya träd</a>

<h3>Fröplantagerna spridda över landet</h3>Träd från olika zoner skiljer sig genetiskt och har bland annat olika tidpunkter för invintring. De är också olika snabba att sätta skott på våren och därmed olika känsliga för vårfrost.Sverige är därför indelat i olika fröplantagezoner utifrån främst klimatmässiga förutsättningar. Zonindelningarna är olika för gran och tall och styrs bland annat av breddgrad, höjd över havet och lokala förutsättningar.På grund av detta är fröplantagerna spridda över landet, så frön som kommer från de olika plantagerna kan bara användas till plantor för specifika områden.När den senaste omgången fröplantager (TreO) planerades beräknade Skogforsk att det varje år i Sverige behövs uppåt 400 miljoner nya skogsplantor. För det behövs 360 hektar plantager, 162 hektar tall och 198 hektar gran. Utöver det behövs frön till skogssådd.Svenska skogsplantor producerar även frön till lärk, björk, bok, ek och contortatall.

Just nu är det högtryck i produktionen av frön som ska bli nästa generation svensk skog. Den största andelen frön kommer från särskilda fröplantager runt om i landet.

Högtryck i produktionen av frön som ska bli nästa generation svensk skog.

Kottplockning på hög nivå

Lantbruk

En av 110 plantager som till största delen ägs av Sveaskog och dess affärsområde Svenska Skogsplantor.