Birgitta Sennerdal

Rotröta kostar skogsbruket en miljard kronor om året. Nu ska SLU i Alnarp forska på effekterna av rötbehandling och även undersöka om tall bör behandlas.

Det här blir den första stora fältmässiga studien som gjorts på senare tid.

– Det finns inte så många uppföljningar på effekten av behandling mot rotröta, säger Jonas Rönnberg som är forskare vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp.

I dag behandlas i huvudsak stubbar från gallring av gran söder om Dalälven. Men forskning visar att det finns anledning att bekämpa rotröta över i stort sett hela landet.

SLU ska undersöka stubbar från 25 slumpvis utvalda granbestånd i södra Sverige som behandlats mot rotröta och genom DNA-analyser av vedprover undersöka förekomsten av preparat i stubben.

Tre månader efter stubbehandling, ska forskarna ut i skogen igen och såga trissor från stubbarna och undersöka effekten av behandlingen.

I de flesta andra europeiska länder är det tall som behandlas vid gallringar, men i Sverige behandlas nästan bara gran. En anledning till att problemen på tall inte uppmärksammas lika mycket kan vara att rötan på tall inte syns lika lätt som rotröta på gran.

– Där tallarna dör är problemen uppenbara, men på andra ställen är det inte lika uppenbart, säger Jonas Rönnberg.

Om det är röta i granen är centrum av trädet mörkt av röta. På tallen angrips den yttre delen av tallens rötter, vilket stryper tillförseln av vatten och näring.

Till att börja med minskar tillväxten och på lite längre sikt kan trädet dö. Men eftersom en rötangripen tall ofta angrips av annat också, såsom insekten märgborrar, är det lätt att ta fel och tro att trädet dör på grund av insektsangrepp. Men den utlösande faktorn är rottickan som försvagar trädet och bäddar för insektsangrepp, enligt forskarna på SLU.

<h3>Vet inte hur stort problemet är</h3>

Det är dock oklart om problemet är detsamma på alla typer av mark, och det är bland annat det som SLU i ett annat forskningsprojekt ska titta på.

– Vi vet helt enkelt inte hur stort problemet är på många håll, säger Jonas Rönnberg.

Skogssällskapet, flera företag i skogsnäringen, samt forskningsrådet Formas satsar tillsammans 1,3 miljoner kronor på projekten.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/har-behandlas-rotrotan-vid-gallring/">Här bekämpar han rotröta</a>

Förebyggande åtgärder är att använda rotrötehämmande medel i samband med gallring, exempelvis en lösning med sporer av pergamentsvamp som sprutas på automatiskt vid fällning med skördare. En annan åtgärd är att inte gallra eller röja om det är varmare än ett par plusgrader.

Källa: Skogsstyrelsen, skogskunskap.se

Rotröta beräknas kosta skogsbruket en miljard kronor om året. Cirka 20 procent av de avverkningsmogna granarna har röta.

Rotröta i gran påträffas i hela landet. Med stigande bonitet ökar i regel också andelen rötskadade träd.

Från Bollnäs i Hälsingland och söderut i Sverige, finns en art av rotticka som angriper tall. Problemen kan uppfattas som särskilt allvarliga på sandiga marker.

Rotröta orsakas av olika former av rottickor som infekterar stubbar och skadade rötter och stammar med sina sporer. Är det kallare än +5 grader är risken liten för rötinfektion.

Källa: Skogsstyrelsen, Skogskunskap.se, Jonas Rönnberg SLU

Rotröta kostar skogsbruket en miljard kronor om året – och det kan finnas anledning att bekämpa i hela landet.

Rotröta kostar skogsbruket en miljard kronor om året – och det kan finnas anledning att bekämpa i hela landet.