Malin Eborn

Självgående bevattningsmaskin. Arkivbild.

Lantbrukare, rådgivare, forskare och andra branschrepresentanter samlades i veckan på Jordbruksverkets konferens för att tala om jordbrukets vattenhushållning i ett föränderligt klimat. Fredrik Andersson som driver växtodlingsgården Viby Sävgården utanför Arboga var en av talarna.

– Hur stora marginaler måste jag ha för att klara framtidens klimatutmaningar, frågade han sig på scenen.

Han pekade på en tydlig trend att kostnader för insatsmedel i lantbruket ökat de senaste tio till tjugo åren. Skördarna har också ökat och strukturrationaliseringen på gårdarna har gått fort i Mälardalen där han verkar.

– Vi ökar omsättningen men marginalerna ökar inte, säger han.

Hur ska vi som brukare kunna göra insatser med avskrivningar på kanske 50 år med ettåriga arrendekontrakt undrar Fredrik Andersson, som driver växtodlingsgården Viby Sävgården utanför Arboga.

För att klara framtida klimatförändringar med större slag, alltså perioder där det antingen kommer för mycket eller för lite regn, krävs bättre lönsamhet i lantbruket. Detta för att möjliggöra exempelvis investeringar i dräneringssystem och bevattning.

Mikaela Johnsson, som bedriver smågrisuppfödning på Ågårds lantbruk i Ljungby kommun och sitter i LRF:s riksförbundsstyrelse, var inne på samma linje.

– En ickefungerande vattenhushållning är ett problem för klimatet och mycket av klimatarbetet sker ute på våra gårdar men återbetalningen till oss, produktens pris, är väldigt lågt, säger hon.

Lantbruket kan inte ta hela kostnaden utan även samhälle och konsumenter vara måste vara med och betala, lägger hon till.

Lantbruket kan inte ta hela kostnaden för klimatarbetet ute på gårdarna utan även samhälle och konsumenter vara måste vara med och betala, tycker Mikaela Johnsson, som bedriver smågrisuppfödning på Ågårds lantbruk i Ljungby kommun och sitter i LRF:s riksförbundsstyrelse

Flera av talarna pekade också på riskerna med en växande andel ettåriga arrendekontrakt och skötselavtal.

– Med kortare arrende är det ingen som tar ansvar långsiktigt. Hur ska vi som brukare kunna göra insatser med avskrivningar på kanske 50 år, säger Fredrik Andersson.

En annan problematik som lyftes fram var att vattenavrinning från samhällets ökade bebyggelse, vägar och hårdgjorda ytor belastar jordbrukets dräneringssystem som inte utformats för detta från början. Upplevelsen från lantbrukares sida på konferensen, var att lantbruket inte har så hög prioritet i dessa sammanhang. Peter Malm, vattenrådgivare från HIR Skåne, efterlyste också generellt en bättre dialog mellan länsstyrelsen och lantbruket vid tillståndshantering för nyanläggningar och underhåll av befintliga dräneringssystem.

– Ibland sätter länsstyrelsen en skygglapp för vattenlagstiftningsögat och tittar bara med naturvårdsögat, säger han.

Peter Malm, vattenrådgivare från HIR Skåne, efterlyste på konferensen en generellt bättre dialog mellan länsstyrelsen och lantbruket vid tillståndshantering för nyanläggningar och underhåll av befintliga dräneringssystem.

<h3>Jordbrukets vattenhushållning</h3>Konferensen Jordbrukets vattenhushållning i ett föränderligt klimat anordnades av Jordbruksverket i Norrköping den 13 och 14 november. Under de två dagarna varvades föreläsningar med posterutställningar som belyste olika aspekter av frågeställningen.

Ettåriga arrendekontrakt lyftes fram på konferens som ett av flera hinder mot att långsiktiga investeringar görs för att behålla markens bördighet.

Hindrar långsiktiga investeringar för att behålla markens bördighet.

Korta arrenden skapar problem

Lantbruk

Ettåriga arrendekontrakt lyftes fram på konferens som ett av flera hinder mot att långsiktiga investeringar görs för att behålla markens bördighet.