Marion Palm

Konsumentviljan att ha koll på varifrån maten kommer är en trend som växer och allt <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/svenskar-ater-mindre-importerat-kott/">fler väljer svenskt kött.</a> En del krögare prioriterar också svenska råvaror och <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/ursprungsmarkning-av-restaurangkott-allt-narmare/">ursprungsmärkning av restaurangkött</a> kommer allt närmre.

För att vända den här utvecklingen till sin fördel startade köttproducenterna Carl-Johan Bertilsson och Ulrica Björnhag i småländska Hagshult ett kopensionat när det var dags att bygga om stallet. På pensionatet finns ett 70-tal utslagskor som alla kommer från den konventionella mjölkgården Torsjö säteri och affärsidén är att producera ett premiumkött från gamla mjölkkor.

– Kött ska inte vara så billigt som möjligt. Vi producerar ett kött med smak och karaktär i fokus och vi har ett hållbarhetstänk. Trenden är att man äter kött. Man kanske äter mindre kött än man gjort tidigare, men man vill veta var köttet kommer ifrån, säger Ulrica Björnhag.

Carl-Johan Bertilsson och Ulrica Björnhag i småländska Hagshult startade sitt kopensionat när det var dags att bygga om stallet.

Vanligtvis kommer en grupp om tio kor per gång till Hagshult, och lika många skickas till slakt när det är dags.

Hon driver tillsammans med Carl-Johan Bertilsson kopensionatet Hagshultskossorna. Med två helt olika yrkesbakgrunder kompletterar de varandra väl. Carl-Johan Bertilsson, som är lantmästare, är sjätte generationen på gården där det alltid har funnits djur. Ulrica Björnhag är beteendevetare och har en bakgrund både som affärsutvecklare och inom restaurangbranschen, där det mesta av Hagshultskossornas kött hamnar.

– Genom att kombinera våra kompetenser har vi lyckats skapa något väldigt bra. Vi är båda entreprenörer och gillar att testa nya idéer och så älskar vi bra mat, säger Ulrica Björnhag.

Gräsdieten har effekt på köttets smak och fettet blir gulare. Korna hinner omvandla omega 3-fettsyror från bete och vallensilage så att det finns mer omega 3 i köttet.

När korna anländer till gården och ska in i stallet dockar lastbilen till och korna går själva in i den specialbyggda ladugården.

– Vi har härmat ett mjölkrobotstall i uppbyggnaden kan man säga. Vi har en lösdrift och använder chippen i öronen för att med en hullmätare hålla koll på deras tillväxtkurva. Även när vi separerar korna som ska till slakt från dem som ska vara kvar så görs det med automatik med hjälp av chippen i öronen, säger Carl-Johan Bertilsson.

– Vi har snott alla bra idéer och använder dem i vår köttproduktion, fyller Ulrica Björnhag i.

På kopensionatet består foderstaten enbart av gräs, vilket korna äter i 6-12 månader innan slakt.

Vanligtvis kommer en grupp om tio kor per gång till Hagshult, och lika många skickas till slakt när det är dags. Eftersom alla kor kommer från samma gård händer det att de känner igen varandra och möts vid grindarna i stallet för att hälsa. En stor fördel är att det inte kommer in några nya smittor eller bakterier.

– Genom att inte blanda djur från olika gårdar håller vi dem friskare och behöver inte använda antibiotika eller andra mediciner i onödan.

Carl-Johan Bertilsson och Ulrica Björnhag kompletterar varandra väl med sina olika yrkesbakgrunder, men intresset för affärer och mat har de gemensamt.

När de gamla mjölkkorna kommer till Hagshult sker en del förändringar i deras diet. Här består foderstaten enbart av gräs, vilket de äter i 6-12 månader innan de slaktas. Gräsdieten har effekt på köttets smak och fettet blir gulare. Enligt Ulrica Björnhag och Carl-Johan Bertilsson gör fodervalet också att korna hinner omvandla omega 3-fettsyror från bete och vallensilage så att det finns mer omega 3 i köttet. En <a href="https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktajordbruk/jo06-02.pdf">studie utförd av SLU</a> visar också att fettets sammansättning är nyttigare i kött från gräsätande djur som slaktats direkt från bete eller efter slutgödning med ensilage gjord på vall.

Investeringen i den nya ladugården som är byggd med inspiration från ett mjölkrobotstall landade på drygt 3,5 miljoner.

Eftersom vallen blivit så viktig för produktionen har de valt att ta in Per-Anders Andersson som tidigare i år utnämndes till ”Årets rådgivare”.

– Han hjälper oss med rådgivning för nu måste vi ha riktigt bra vallfoder och komponera det på ett så optimalt sätt som möjligt. Vallen och sammansättningen det är det enda vi har att ”spela med”, säger Carl-Johan Bertilsson.

Utöver goda vallskördar – vad är det viktigaste för att verksamheten ska kunna fortsätta utvecklas?

– Att ha goda samarbeten där man är både litar på och tror på varandra, och vill varandra väl är viktigt. Det ska vara win-win hela vägen. Det är det absolut viktigaste för att den här verksamheten ska fungera.

”Det känns som att i år första året vi faktiskt kommer att kunna göra lite vettiga efterkalkyler och uppföljning”, säger Ulrica Björnhag.

<h3>Fakta: Hagshultsgruppen AB</h3>Grundat: 2016. Tidigare drevs gården som enskild firma.Ägare: Carl-Johan Bertilsson och Ulrica BjörnhagFöretaget: I verksamheten ingår två företag; Biolant samt Hagshultsgruppen AB. Verksamheten omfattas av köttproduktionen med Hagshultskossorna, lantbruk och skog, logistik av timmertransport för Södra samt försäljning av träpellets via Scanbio under namnet Hagshults pellets. De sköter också terminalservice för Södra och framåt årsskiftet är planen att få i gång den femte företagsdelen: en HVO-mack där företaget Energifabriken i Linköping levererar HVO, RME och Adblue.Omsättning 2018: Totalt 25 miljoner kronor, Hagshultskossorna står för 2 miljoner av den totala verksamheten.Areal: Totalt 165 hektar med arrenden. 53 hektar åkermark, 12 hektar betesmark och 100 hektar skog. Investering: Drygt 3,5 miljoner kronor investerades i bygget av ladugården.Resultat: ”Förra året var det så dåligt foder så det påverkade kossornas tillväxtmöjligheter vilket också påverkade vår lönsamhet. Det känns som att i år första året vi faktiskt kommer att kunna göra lite vettiga efterkalkyler och uppföljning.”Om framtiden: En nylanserad produkt är Krögarsmöret. Det består av talg från Hagshultskossorna som smälts ner, silas och skummas och används att steka i. ”Vi håller på att ta fram lite ytterligare produkter, men inget som finns på marknaden ännu.”

Kan man driva en verksamhet baserad på gamla mjölkkor som bara äter gräs? Svaret är ja – i alla fall om man frågar företagarna bakom kopensionatet i Hagshult.

På kopensionatet i Hagshult bor 70 utslagskor – efter minst 6 månader slaktas korna och köttet serveras på finare restauranger.