Torbjörn Esping

Fortfarande ockuperar jordlösa skogsbolaget Veracels mark. Här familjen Fernan.

Det var för drygt tio år sedan som grupper av jordlösa slog sig ned på 30 000 hektar av Veracels marker. Ockupanterna vräktes av bolaget men de var snabbt tillbaka och byggde upp sina hus igen.

Eftersom ockupanterna ständigt kom tillbaka och inte gick att vräka bytte Veracel strategi. I två stora överenskommelser har Veracel gjort upp med ockupanterna: 1 440 familjer har fått stanna och blivit småbrukare på sammanlagt 18 000 hektar.

– Det är en seger för dem. Men också för oss. Alla vann. Veracel har inte längre problem med ockupanter, säger Renato Carneiro, som är hållbarhetschef på Veracel och den som hållit i förhandlingarna med de jordlösa.

Renato Carneiro är hållbarhetschef på Veracel.

– Vi lovar att inte invadera deras områden, inte bränna skogen, inte förstöra maskinerna. Och Veracel kan vara tryggt i att det inte kommer att hända igen, säger Genivaldo Joao dos Santos, ordförande i byn Maravilha, och ler så att silverstjärnorna på tänderna blänker.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/debatt/staten-maste-hjalpa-till-att-stoppa-granbarkborren/">”När granbarkborren sover måste staten vara vaken”</a>

Skjulen med väggar av plast och brädlappar rivs och familjerna flyttar till sina småbruk där de kan bygga med tegel och känna trygghet.

– Jag har barn, och en gård är den bästa platsen för barn att växa upp på, borta från våldet i staden, säger Edileia Silva da Rocha Lira, som är byns hårfrisörska och tillsammans med sin man odlar grönsaker och kokos.

Bolaget har bidragit med en traktor, kyltankar till mjölk och med att borra två djupa brunnar till byn. De har också arrangerat kurser i jordbruksteknik för att hjälpa lantbrukarna att öka produktiviteten.

I den första uppgörelsen fick de jordlösa mark gratis av staten, som i sin tur köpt marken av Veracel. Men efter flera år har staten fortfarande inte betalat Veracel, och familjerna har därför ännu inte fått sin lagfart.

– Vi är lite rädda. Vi har ingenstans att ta vägen, så vi får lita på Gud att det sker, säger Edileia Silva da Rocha Lira.

I en ny överenskommelse som slöts i slutet av 2018 köper ockupanterna i stället mark direkt från Veracel med 40 procents rabatt och med 20 år på sig att betala. Småbrukarna kan odla eukalyptus åt Veracel på en del av marken som en delbetalning.

Sex månader efter överenskommelsen är nybyggarandan påtaglig i byn Sapucaeirinha, på den sandiga slätten i södra Bahia. Där bor 62 familjer och de flesta har fått köpa 2 hektar. Veracel som tidigare var värsta fienden är nu bästa vännen.

– Veracel har gett oss denna vackra plats med vatten runtomkring. Det är glädjens dag, säger byns ordförande Edmilson Souza da Silva.

Men fortfarande finns det jordlösa som ockuperar runt 300 hektar mark. De misstror Veracel och de har tackat nej till erbjudandet att få köpa mark. De tror inte att marken kommer att generera tillräckligt med pengar så att det räcker till avbetalningarna och att det hela kommer att sluta med att bolaget tar tillbaka marken.

"Erbjudandet om att köpa mark av Veracel är en fälla, säger Eliseu de Assis Silva, i ordförande i bosättningen Alto Paraiso.

– Erbjudandet om att köpa mark är en fälla, säger Eliseu de Assis Silva, ordförande i bosättningen Alto Paraiso.

– Vi har lidit mycket. Veracel har ställt till mycket problem för oss, säger ockupanten Evani de Jesus Fernan, som har blivit vräkt åtta gånger.

De som fortfarande finns kvar anser att de har rätt att få bo kvar på marken gratis, eftersom den inte var brukad när de kom dit, en tolkning som också har stöd i brasiliansk lagstiftning.

– Vi ber till Gud att vi ska få stanna. Vi får se vad som händer, om de lämnar oss i fred eller försöker vräka oss, säger Evani de Jesus Fernan.

Den jordlösa ockupanten Evani de Jesus Fernan.

Men det är långt ifrån säkert att hon och familjen får stanna. Veracels inställning är att ingen ska bo och bruka marken olagligt.

– Veracel tar till alla de legala medel som vilken markägare som helst skulle göra för att få tillgång till marken, säger Veracels hållbarhetschef Renato Carneiro.

Stora Enso uppger till ATL att man ställer sig bakom Veracels operationer i Brasilien. I ett pressmeddelande från tidigare i år skriver Stora Enso att vräkningarna sker fredligt och att det var aggressiva ockupanter som i somras attackerade och hotade vakter och satte bilar i brand.

Enligt Stora Enso har all Veracels mark förvärvats lagligt, i god tro och till marknadsmässiga priser. Stora Enso påpekar att Veracel skapat 2 000 jobb, betalar skatt, ger ekonomiskt stöd till utbildning och jordbruk och återställer regnskog.

<h3>Veracel</h3>Ägare: Finsk-svenska Stora Enso och Suzano. Veracel är alltså 25 procent svenskägt.Produktion: 1,1 miljoner ton pappersmassa.Anställda: 2 900.Skog: 89 000 hektar planterad eukalyptus. Lika mycket är skyddad skog. Andra skogsägare bidrar med drygt 23 000 hektar.Skogsbruk: Gödsling, växtskydd, plantering, eventuellt växtskydd, avverkning vid 14 centimeters bröstdiameter med 20-tons bandad Volvomaskin med Ponsses skördaraggregat, skotning med Ponsse Elephant.Virkesvärde: Massavedspriset är motsvarande 150 kronor per kubik. Cirka 160 kubik per hektar avverkas, vilket ger ett värde på 24 000 kronor vart sjunde år.Hänsyn: Högst 20 procent i ett landskap kan planteras med eukalyptus. Kring alla raviner och vattendrag är skogen skyddad. Veracel arbetar med en takt av 400 hektar om året på att re­staurera och binda samman fragment av regnskog till en nordsydlig sammanhängande korridor. <h3>Jordlösa i Brasilien</h3>I Brasilien finns mycket mark med oklara ägarförhållanden och mark som inte brukas. Grupper av jordlösa ockuperar och brukar land som de inte äger, och hävdar att det är lagligt med stöd av konstitutionen som har en skrivning om att land ska ha en social funktion.Det finns många olika grupper av jordlösa. Den största gruppen är MST, Movimento dos trabalhadores rurais sem terra, vars medlemmar också ockuperat Veracels mark. 370 000 familjer anslutna till MST brukar i dag 7,5 miljoner hektar land i Brasilien. Källor: MST och Wikipedia.

Efter ett decennium av konflikt har Stora Enso-ägda massabruket Veracel i Brasilien slutit fred med de flesta lantbrukare som bolaget menar ockuperar marken. Men ett antal småbrukare vägrar styvnackat att ge upp.

Trots fredsavtal fortsätter ockupationerna i Brasilien rapporterar ATL:s utsände.

Småbrukare vägrar ge upp mot skogsjätten

Skog

Jordlösa fortsätter att ockupera områden på massabruket Veracels mark i Brasilien.