TT-AFP

Zimbabwe ska kompensera vita bönder som blev av med sin mark i landets jordreform. Men landet är barskrapat.

4 000 av Zimbabwes 4 500 vita storbönder fick sina ägor beslagtagna i landets kontroversiella jordreform år 2000.

Nu har staten undertecknat avtal om att kompensera dem med 3,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 30 miljarder kronor. Ersättningen gäller dock inte själva marken utan infrastruktur som gårdsbyggnader och bevattningssystem.

Ett problem med åtagandet är dock att barskrapade Zimbabwe, vars långvariga ekonomiska kris och skenande inflation förvärrats ytterligare av coronapandemin, inte har några pengar. Därför ska ersättningen betalas ut först om tolv månader.

– Vi är övertygade om att vi kan uppnå det, sade finansminister Mthuli Ncube när avtalet signerades i huvudstaden Harare.

Den dåvarande presidenten Robert Mugabe kallade jordreformen ett sätt att korrigera koloniala orättvisor. Delar av den konfiskerade marken omfördelades visserligen till omkring 300 000 jordlösa svarta familjer, men flera storjordbruk tillföll också höjdare inom regerande maktpartiet Zanu-PF.

Produktionen halverades omgående – en katastrof som Zimbabwes jordbruksberoende ekonomi fortfarande inte återhämtat sig från.

Frågan om kompensation är politiskt laddad. I april i fjol åtog sig Zimbabwe för första gången att betala ersättning till dem som blivit fråntagna mark, då rörde det sig om motsvarande 167 miljoner kronor till ”tidigare jordbrukare som påverkades av landreformerna och som befinner sig i ekonomiskt trångmål”.

Zimbabwe ska betala motsvarande 30 miljarder kronor i kompensation till de vita bönder vars mark beslagtogs för 20 år sedan, enligt ett avtal som undertecknandes på onsdagen. Problemet är bara att pengarna inte finns.

Reformen halverade produktionen – nu ska vita bönder kompenseras

Lantbruk

4 000 av de vita storbönderna fick sina ägor beslagtagna i landets kontroversiella jordreform år 2000.