Eva Westin

Sociala värden vägs allt mer in vid skötseln av de kommunala tätortsnära skogarna. I det här skogspartiet i Ulricehamn har granen tagits bort för att främja en mer genomsiktlig lövskog.

Kommuner har en annan möjlighet att prioritera skogens sociala och miljömässiga värden. Därför kan deras erfarenheter också ge privata skogsägare värdefull kunskap, enligt Sara Holmgren, forskare vid SLU som deltog under en skogsdag i Ulricehamn arrangerad av Skogssällskapet.

– Kommunerna efterfrågar andra typer av råd och tjänster än privata skogsägare. Det kan exempelvis vara att man vill ha tips om kontinuitetsskogsbruk eller få råd kring att en skog ska vara fin eller trevlig att vandra i, säger Sara Holmgren.

Enligt henne visar forskning att privata skogsägare kan ha många mål med sin skog, som inte i första hand är ekonomiska. Men i kontakt med rådgivare kan de ha svårt att hävda dessa intressen.

– I dag utgår rådgivning och skötsel ofta ifrån att skogsägarens främsta mål är att maximera ekonomin. Det finns därför få alternativ för skogsägare som exempelvis vill skapa en trevlig skog för närboende, en skog med höga naturvärden eller en skog med olika trädslag för att minska sårbarheten i ett varmare klimat, säger Sara Holmgren.

Sara Holmgren, statsvetare vid SLU i Uppsala, menar att rådgivningen till privata skogsägare kan utvecklas och breddas genom att kommuner efterfrågar annan typ av kunskaper och råd.

Det kommunala skogsinnehavet ingår i de 2 procent skogsmark som i Skogsstyrelsens statistik kallas ”övriga allmänna ägare”. Men det finns lite kunskap om hur Sveriges kommuner förvaltar sin skog.

– Vi har inte som tradition att forska på kommuner och skog. Här finns det massor att göra, säger Sara Holmgren.

I forskningsprojektet ”Den lokala skogen” har hon tillsammans med kollegor på SLU i Uppsala velat synliggöra kommunernas roll i skogspolitiken, framför allt utifrån sociala värden. I undersökningen framgår det att cirka en tredjedel av kommunerna har en politiskt fastslagen skogspolicy. Vanligast är det i större tätorter, men allt fler börjar fundera över framtida skogsstrategier.

– Det är ett stort fokus på friluftspolitik. Då kommer skogen in och det blir det viktigt att se vad skogen har för plats i kommunen.

Peter Nyström, markförvaltare i Strängnäs kommun, tror att små privata skogsägare har svårt att sköta sin skog på samma sätt som kommunerna gör.

En av de kommuner som deltar i undersökningen är Strängnäs, med ett skogsinnehav på 1 500 hektar. Markförvaltare Peter Nyström tror att privata skogsägare har svårt att sköta sin skog som kommunerna gör.

– De privata mindre skogsägarna behöver oftast få en större avkastning från skogen än vad kommuner behöver. De större privata skogsägarna har bättre förutsättningar att sköta sina skogar liknande den inriktning som kommuner har, exempelvis att avsätta mark till friluftsområden eller naturreservat.

<h3>Projektet ”Den lokala skogen”</h3>I projektet ”Den lokala skogen”, som finansierats av Skogssällskapet, har forskare vid SLU i Uppsala kartlagt hur kommuner hanterar sina tätortsnära skogar. 144 kommuner har svarat på en enkät. Av dessa uppger 31 procent att de har en politiskt antagen långsiktig strategi eller policy för skogen. Lika många svarar att kommunen saknar skogspolicy. 38 procent har ”andra styrdokument”, vilket kan vara allt från att kommunens skog är FSC-certifierad, till att det finns en skrivning om att tätortsnära skog ska vara ”lättillgänglig och attraktiv”.

Kommuner kan vara normbrytande inom skogsbruk, menar forskaren Sara Holmgren, SLU. Något som kan komma privata skogsägare till godo.– De kan skapa en grund för att prata om andra värden i skogen än ekonomi, säger hon.

Forskning: Här finns värdefull kunskap om skogsvärden.

Projekt kan ge nya värden för skogsägare

Lantbruk

Kommuner kan vara normbrytande inom skogsbruk, menar forskaren Sara Holmgren, SLU. Något som kan komma privata skogsägare till godo.