Ulf Aronsson

– För 10-15 år sedan var ingen intresserad av gränserna i skogen. Nu när skogen har ökat i värde är det allt fler som vill veta vad de faktiskt äger, säger Mats Balte.

Han och hans kollega Jan Edvardsson är de enda i Sverige utanför Lantmäteriet som går upp gränser, och brukar anlitas av bland andra LRF, skogsbolag och skogsägare vid kniviga fall. Han har även konstruerat ett speciellt redskap för att hitta gränsstenar, en precisionskompass hopbyggd med en laserpekare som ger ett "rött snöre" från gränssten till gränssten.

– Tidigare har man nöjt sig med att veta på ett ungefär - "gränsen går vid den krokiga tallen". Marken har inte varit så mycket värd, och kunskap om gränserna har förts vidare muntligt när marken gått i arv.

Under tiden har rågångar vuxit igen, gränsstenar vält omkull eller blivit övervuxna och rösen kanske körts ned av skogsmaskiner. Men oftast finns stenarna fortfarande där, under mossan, med 50 - 250 meters mellanrum men är svåra att hitta för ett otränat öga.

– Markägarna har lämnat över till skogsbolagen att göra avverkningarna och ta ut gränser. Men eftersom de inte haft kompetens för det har det blivit mycket fel. Ofta har man gått för längt och jag har själv sett ställen där man tagit 600 - 700 träd för mycket.

– Men bolagen är medvetna om problemet och i det finstilta i avverkningskontrakten står att gränserna är markägarens ansvar. De senaste åren har de blivit allt mer försiktiga och lämnar i stället för mycket. Men det är lika illa det, oavsett vilket så förlorar skogsägarna pengar, och genom en avverkning riskerar man att permanenta felaktiga gränser.

Mats Balte märker nu att intresset för fastighetsgränserna i skogen ökar. Bland annat har han och Jan Edvardsson anlitats av ett skogsbolag för att utbilda inspektorerna, och de håller också föredrag om varför man ska ha korrekta gränser och hur man hittar dem.

– Det här kommer att explodera inom ett par år, nu vill alla veta exakt var gränsen går. Jag tycker att skogsbolagen ska ta ett större ansvar för att sätta ut gränserna rätt, men också ta betalt för det. Lantmäteriet saknar numera kompetensen att ta fram rågångsstenar utan GPS och det skulle kosta miljarder att digitalisera gränserna genom att hitta alla gränsstenar och koordinatsätta dem, avslutar han.

Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Skogsägaren.

Efter att ha varit en bortglömd fråga i årtionden ökar intresset för korrekta fastighetsgränser i takt med värdet på skogsmarken.– Det kommer att explodera inom ett par år, säger Mats Balte.

Intresset för korrekta fastighetsgränser ökar i takt med värdet på skogsmarken. Nytt redskap hittar gränsstenar.