Ulf Aronsson

En tredjedel av EU:s skogar finns i Sverige och Finland och där tycker EU-kommissionen att trakthyggesbruk ska undvikas framöver.

large_39328487-eu-flags-in-front-of-european-commission.jpg

medium_39328487-eu-flags-in-front-of-european-commission.jpg

small_39328487-eu-flags-in-front-of-european-commission.jpg

thumbnail_39328487-eu-flags-in-front-of-european-commission.jpg

39328487-eu-flags-in-front-of-european-commission.jpg

EU-kommissionens <a href="http://ext.dn.se/pdf/DRAFT%20new%20EUFS.pdf">utkast till en ny skogsstrategi</a> läckte nyligen ut till media, och publicerades först i <a href="https://www.dn.se/sverige/lackt-dokument-avslojar-eu-vill-stoppa-kalavverkningar/">DN</a>. Mest uppmärksamhet väckte en skrivning om att hyggesbruk bör undvikas och andra brukningsmetoder påbjudas.&nbsp;

Men Lennart Ackzell, internationell samordnare på LRF Skogsägarna, ser även andra problem.– Strategin är helt inriktad på skötsel för biodiversitet, den försvarar inga andra värden, och att inte bruka skogen går stick i stäv med klimatarbetet. Ersättning för ekosystemtjänster och turism är ju trevligt, men i glesbefolkade Sverige är det en marginalintäkt. Kanske det kan fungera i mer tättbefolkade områden.Lennart Ackzell är också kritisk till att kommissionen har synpunkter på skogsskötseln, som hittills varit en nationellt fråga.&nbsp;– Skogen omfattades inte av EU-fördragen och skötsel är därmed en nationell angelägenhet, som i sista hand ska avgöras av skogsägaren. Men med synpunkter på exempelvis slutavverkning frångår kommissionen det och vill bestämma hur vi gör vissa saker i skogen, säger han.

Emma Berglund, som jobbar med internationella frågor på Skogsindustrierna, anser att utkastet saknar övergripande förståelse för hur skogsbruk och träbaserade värdekedjor fungerar och bidrar för att motverka klimatförändringar.&nbsp;“Det går inte att sätta så kallade kort- och långlivade produkter mot varandra. Inom skogsbaserad industri används alla delar av trädet på ett resurseffektivt sätt vilket gör att både lång- och kortlivade produkter tillverkas samtidigt”, säger hon i ett <a href="https://www.forestindustries.se/news/news/2021/06/forest-strategy/">pressmeddelande</a>.&nbsp;

Men Lennart Ackzell ser också positiva delar i utkastet.&nbsp;– Mycket av det som tas upp gör vi redan i Sverige. Till exempel att prioritera massivträprodukter och att bara använda restprodukter till bioenergi, säger han.Andra områden där utvecklingen i Sverige redan går i linje med utkastet är ökade avsättningar, ökat träbyggande och informationsinsatser för mer varierade brukningsformer, bland annat för bättre klimatanpassning. Enligt utkastet ska EU också plantera 3 miljarder träd fram till 2030. Det innebär 334 miljoner träd per år, vilket kan jämföras med de 407 miljoner plantor som levererades till det svenska skogsbruket ifjol.&nbsp;Naturskyddsföreningen avböjer att kommentera utkastet, med Peter Roberntz, senior rådgivare skog på WWF, säger:– Vi tycker att kommissionen tar utmaningarna i skogen och skogsbruket på allvar och gör en seriös ansats i utkastet till strategi. Det är många policyområden som berörs och det måste beaktas. Strategin betonar att vi först måste ha resilienta skogar och försöker sen göra en balanserad avvägning mellan kolinlagring, produktion och substitution.– Vi har sagt tidigare att vi troligen inte kan ta ut så mycket råvara som vi gör om vi menar allvar med den biologiska mångfalden. Den här strategin kan innebära mindre biomassa, men högre värde, och det kan ju ifrågasättas i vilken mån nuvarande industristruktur ökar värdet på råvaran.

I viss mån är det också svårt att avgöra vad utkastet till strategi egentligen föreslår, eftersom en del termer inte är definierade. Det gäller till exempel ”primary forest”, ”old growth forest” och ”close to nature forestry”. Men det vill kommissionen råda bot på genom att slå fast definitioner, förhoppningsvis innan de tar beslut om strategin den 20:e juli.

ATL KOMMENTAR: <a href="https://www.atl.nu/kalldusch-rekommenderas-vid-eu-lackor">”Kalldusch rekommenderas vid EU-läckor”</a>

<h3>Utkast till ny skogsstrategi för EU</h3>Målsättning: Att Europa ska ha friska och växtliga skogar som ger ett stort bidrag till biodiversitet och klimatambitioner och stödjer en uthållig skogsbioekonomi.Ur strategin:Skydda EUs kvarvarande äldre skogar och de som inte påverkats av brukande. Omedelbar kartläggning och övervakning av dessa skogar i väntan på formellt skydd.Öka andelen skog som sköts med metoder som bevarar och återställer biologisk mångfald. Undvik hyggesbruk, utom där det är nödvändigt för miljön eller ekosystemet.&nbsp;Utveckla verktyg som gör det möjligt att jämföra olika skötselsystems inverkan på biodiversitet och klimat.Mer återbeskogning genom naturlig föryngring på övergiven jordbruksmark och plantering i parker, på allmän och privat mark samt i trädgårdar i urban miljö. Plantera 3 miljarder träd inom EU till 2030.&nbsp;Skapa ekonomiska incitament för skogsägare att använda skötselmetoder som gynnar biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster. Till exempel genom ersättning vid avsättning och för inlagring av koldioxid. Mer pengar till stöd för skog via exempelvis CAP.Inrikta virkesanvändningen på långlivade produkter som byggnader och möbler. Kortlivade träbaserade produkter och bioenergi ska i huvudsak produceras från restprodukter och återanvänt material.Stöd till utvecklingen av skogsbaserade verksamheter som inte innebär uttag av virke, exempelvis ekoturism.&nbsp;Utveckla ett EU-gemensamt system för datainsamling om skogen samt för planering och övervakning.Forskningssatsning på skog.Engagera allmänheten mer i skogsfrågor.

<h3>Förslag till nya lagar enligt utkastet:</h3>Restaurering av ekosystem, framförallt de som kan lagra in koldioxid.Samordnad och strategisk planering av skogen inom EU genom harmonisering av övervakning, datainsamling och rapportering om skogarna inom EU.&nbsp;Identifiera indikatorer och tröskelvärden för uthålliga skötselsystem som kan ingå i framtida lagförslag för EUs planering och övervakning av skog.

<h3>Skog i EU</h3>Allt som EU gör utgår från de fördrag som frivilligt och demokratiskt har godkänts av alla EU-länderna.&nbsp;I fördragen nämns inte skogarna uttryckligen och Europeiska unionen har ingen gemensam skogsbrukspolitik. Skogsbrukspolitiken förblir alltså främst en nationell behörighet, men Europeiska unionen har trots allt fastställt en europeisk skogsstrategi.Om ett politikområde inte nämns i något fördrag kan kommissionen inte föreslå någon lag på det området.Sverige och Finland står för en tredjedel av skogarna inom EU. Tillsammans med Tyskland, Frankrike, Spanien och Polen svarar de sex länderna för nästa 70 procent av EUs skogsareal.Källor: Europa.eu, Europaparlamentet, FAO

Med ett förslag om att undvika hyggesbruk har ett läckt utkast till ny skogsstrategi för EU väckt uppmärksamhet. Utkastet innebär även en ökad centralstyrning, men innehåller också mycket som går i linje med pågående utveckling inom den svenska skogssektorn.

EU-kommissionen vill öka centralstyrningen av skogar och fasa ut trakthyggen.

Kommissionen vill ta ett starkare grepp om EU:s skogar

Skog

Med ett förslag om att undvika hyggesbruk har ett läckt utkast till ny skogsstrategi för EU väckt uppmärksamhet. Utkastet innebär också en ökad centralstyrning, men innehåller även mycket som går i linje med pågående utveckling inom den svenska skogssektorn.