Cecilia Persson

Knappt 30 procent av all kummin som odlas i världen växer i Finland och det exporteras till kryddföretag, livsmedelsindustrin och läkemedels- och kosmetikabranschen. Det finns knappt en handfull kummininköpare i Finland och kryddan odlas på omkring 1500 gårdar.

Kummin är lika ovanlig i maten i Finland som i Sverige. Men på landets åkrar odlas den på cirka 25 000 hektar, och exporteras till hela världen. Skälet är enkelt: kummin som odlas långt norrut smakar mer än om den odlas i varma länder.

– Kumminsmaken sitter i oljan och finsk kummin har hög oljehalt. För ett kilo finsk kummin behövs två kilo indisk för att få samma smak. Det är däri fördelen ligger, säger Torbjörn Engelholm som driver Caraway Finland som exporterar kummin och kumminolja till ett 40-tal länder.

Kummin är en tvåårig ört och ger ingen skörd första året. På bilden ses kummin som såddes i år.

I början av 2000-talet fick Torbjörn Engelholm korn på kummin, började engagera andra odlare nära den egna gården i södra Österbotten och byggde steg för steg upp företaget Caraway Finland. I senaste bokslutet omsatte bolaget nästan 28 miljoner svenska kronor.

– Det odlades kummin tidigare i Finland i väldigt liten skala. I och med de här satsningarna kunde vi få upp stora volymer, säger han.

Kunderna är fler än man kan tro. Kummin och kumminolja används i olika sorters mat, sprit, läkemedel, skönhetsprodukter och tandkräm. Skandinaviskt klimat maximerar smaken med kalla vintrar som tvingar växten lagra näring i rötterna och långa sommarnätter som får fröna att fyllas med mer olja. Det är en stor konkurrensfördel jämfört med kummin från stora odlingsländer som Indien och Egypten.

Tor-Erik Asplund utanför Vasa började odla kummin för snart femton år sedan. Det var ett lätt steg att ta. Det behövdes inga nya redskap för att kunna så och skörda och kumminpriserna kretsar mellan 800 och 900 euro per ton, en del år högre än så.

– Man är ganska beroende av världsmarknaden men priserna gör det intressant. Och alla alternativa grödor som minskar trycket på spannmål är bra, säger Tor-Erik Asplund, som också är ekonomirådgivare på Pro agria, Finlands största rådgivningsorganisation inom lantbruk.

Kummin utgör en femtedel av allt han odlar, annars är det spannmål på gårdens cirka 20 hektar mark. Men kryddan är en ganska besvärlig tvåårig växt. Den kan skördas först andra året och odlaren måste noga bekämpa ogräs och kumminmal för att hämta hem ekonomin.

– Första året, 2006, fick jag den bästa skörden och vet inte riktigt varför. Då var det 2 500 kilo kummin per hektar. Om man kommer upp till 2 000 kilo får man vara jättenöjd. I kalkylen räknar vi 1 000 kilo per hektar för första årets skörd, säger Tor-Erik Asplund.

<h3>Högre spannmålspriser påverkar</h3>

De finska kumminframgångarna kom lägligt. EU:s handelssanktioner mot Ryssland som infördes 2014 blev ett stort exporthinder för många gårdar. Med kummin kom ett nytt sätt att tjäna pengar för odlare som tecknat kontrakt och ungefär 1 500 gårdar odlar kummin regelbundet. Men i år märks ett trendbrott och kumminarealen har minskat med cirka 10-15 procent, troligen till följd av högre spannmålspriser.

Torbjörn Engelholm på Caraway Finland räknar ändå med fina volymer, i Finland har det varit torrt även i år och då trivs kummin. Han tycker att det råder ”balans” i Finland sett till mängderna som odlas.

– Vi får frågor från andra länder men har bestämt att bara ta emot finsk kummin, den har ett visst rykte.

Caraway Finland i Närpes köper in och sorterar kummin från cirka 500 kontraktsodlare i Finland och destillerar en del till olja. Caraway Finland Oy är delägare i Nordic Caraway Oy som sköter exportförsäljningen.

Men varför denna framgång i just Finland? Svaret röjer mer än ett bra klimat. Torbjörn Engelholm lyfter fram samarbetet med hela lantbruksbranschen med kurser, utvärderingar och odlingsförsök.

– Allt det har hjälpt upp detta. För det är ingen lätt odling, men det behövs fler alternativa grödor i Finland för att hejda spannmålsdominansen, där vi konkurrerar med sämre villkor, säger han.

Ute i högsommarvärmen på sin största kumminåker bryter Tor-Erik Asplund loss några bruna frön och lägger i sin kupade hand. En del av beståndet kroknade tyvärr av en lokal översvämning i på senvåren.

– Ja, kummin kvävs rätt fort om det blir för mycket vatten. Men jag hoppas ändå på 1 500 kilo per hektar, för fröna ser stora och fina ut. Så det är helt okej ändå.

I år räknar Torbjörn Engelholm, VD för Caraway Finland med en fin finländsk kumminskörd: ”Det var torrt både i år och i fjol i Finland och kummin klarar torka bra”. Men mängden odlad areal är lägre än på flera år.

<h3>Några fakta om kummin (brödkummin)</h3>Latinskt namn: Carum carvi (avlägsen släkting med moroten)Odlas: Främst i Finland, baltikum, Indien, Egypten och Kanada. Sås på senvåren på 2,5 centimeters djup. Ger ingen skörd första året. Skördas i mitten av augusti. Odlas bäst i mineral- och lerjordar med samma maskiner som för spannmålsodling.Kräver noggrann ogräsbekämpning, särskilt mot tistlar, baldersbrå och kvickrot. Kumminmalens larver måste bekämpas grundligt. Kummin växer även vilt i delar av Sverige och Finland.

I Finland odlas nästan 30 procent av all världens kummin. Kryddan har på mindre än 20 år blivit en stor exportframgång och odlarna får bra betalt.

I Finland odlas nästan 30 procent av all världens kummin.