Det kommer nu starka signaler från leverantörer av utrustning och system för precisionsodling om att marknaden mognar i allt snabbare takt. Frågan är när det är dags att hoppa på tåget för dig som inte ännu gjort det.

Att med hjälp av sensorer och mätningar kartera mark, växande grödor och skörd ger detaljerad kunskap som inte ens den mest rutinerade odlarens erfarenhet kan mäta sig med. Med den kunskapen kan sedan gödning, utsäde och växtskydd anpassas optimalt, kvadratmeter för kvadratmeter. Odlaren kan spara insatsmedel, arbetstid, miljö och får förhoppningsvis högre skörd.

Men intresset är fortfarande svalt från många odlare. Till viss del kan det bero på att det är svårt att räkna på investeringarna. Förutsättningarna på olika gårdar skiljer sig mycket och det är i princip omöjligt att på förhand ge några garantier om hur stora besparingar eller produktionsökningar blir.

Yaras N-sensor var en av de första verktygen som kom för att i realtid kunna mäta kvävebehovet och anpassa gödningen i växande gröda. Den har snart funnits 20 år på marknaden. Inledningsvis var det entreprenörer som använde dem, i dag finns sensorerna nästan uteslutande ute hos enskilda odlare. I början användes varje sensor på omkring 1000 hektar per år. Nu är det nere på omkring 500 hektar per sensor och år, vilket kan vara ett tecken på att tekniken får genomslag på allt mindre lantbruk. Enligt Yara själva går gränsen för när det är lönsamt vid omkring 150 hektar.

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/teknik/ny-satellittjanst-redo-for-marknaden/">Ny satellittjänst redo för marknaden</a>

N-sensorn ger en hög exakthet och data i realtid, men för den mindre odlaren som skräms av prislappen på 185000 kronor, eller den som vill testa principen finns i dag billigare eller till och med gratis varianter. Systemet Cropsat bygger på satelliter som regelbundet tar bilder som visar grönmassan på alla fält från Uppland i norr till Skåne i söder. Här kan användaren gratis leta upp sitt fält för att se variationerna och även mata in den önskade kvävegivan och låta systemet skapa en fil som en gps-styrd gödselspridare kan tolka och placera gödningen utifrån variationerna i fältet. Samma typ av karteringar går också att göra med hjälp av drönare.

De sensorer och system som finns i dag är bara ett smakprov på vad teknik- och systemutvecklingen kommer att kunna bjuda på. Vid ett seminarium vid SLU i Alnarp härom veckan redogjordes för hur olika typer av sensorer och bildanalyser kan bidra till att effektivisera allt från sådd och gödning till ogräs- och bladmögelbekämpning. Det finns fortfarande stora utmaningar för forskare och tillverkare, men potentialen är enorm.

Utvecklingen kommer också att göra tekniken billigare, bättre och mera lättanvänd. Men redan i dag finns det all anledning, även för mindre odlare, att titta på precisionsodlingens möjligheter. Om du inte blir frälst omgående så får du en inblick i dess möjligheter och kan förbereda dig på den omställning som garanterat kommer.

Rådet till de odlare som tvekar är att åtminstone ha med sig precisionsodlingen i bakhuvudet när de investerar i nya traktorer och redskap. Hur den data man använder i precisionsodlingen uppstår kommer att variera, däremot behöver din utrustning klara av tekniken.

När precisionsodlingen kommer att bli självklar är svårt att sia om. Tekniken är redan långt kommen, men medvetenheten bland många odlare verkar brista. Rådgivare, branschorganisationer, forskare och teknikleverantörer har ett pedagogiskt ansvar, men ytterst är det naturligtvis odlaren själv som måste vilja.

Gränser för när det är ekonomiskt motiverat att satsa på precisionsodling i din verksamhet kan redan vara passerad, men det kan bara du som företagare avgöra utifrån just dina förutsättningar.

MARKNADSANALYS. Att med hjälp av sensorer och mätningar kartera mark, växande grödor och skörd ger detaljerad kunskap som inte ens den mest rutinerade odlarens erfarenhet kan mäta sig med. Odlaren kan spara insatsmedel, arbetstid, miljö och får förhoppningsvis högre skörd, skriver teknikreporter Hans Dahlgren.

MARKNADSANALYS. Odlaren kan spara insatsmedel, arbetstid, miljö och får förhoppningsvis högre skörd, skriver teknikreporter Hans Dahlgren.