Tord Karlsson

Det som sker stort sker tyst och många faktorer ligger bakom. Foder och gödsel står för huvuddelen av klimatpåverkan. Därför har det haft stor betydelse att grisnäringen satsat mer på ärter och åkerböna och minskat användningen av soja.

En annan viktig förändring är att grisarna utfodras mer med biprodukter från ­livsmedelsindustrin än tidigare. En tredje ­faktor är effektiviseringen av produktionen, denna utveckling minskar också klimatpåverkan.

Det är intressant att denna förändring och förbättring har skett på företagsekonomiska grunder. Det finns ingen politisk styrning som ser till att drav, drank och vassle kommer till nytta på grisgårdarna. Ett arealbidrag ger en puff i rätt riktning till att odla mer ärter och åkerböna, men för ­övrigt är det sund ekonomi och inte politik som ligger bakom förändringen.

Klimatfrågan har växt i betydelse och blivit politisk. Det kommer att påverka jordbruket framöver. I den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen presenterade före jul framgår det att det kommer att ­ställas krav på jordbruket, bland annat att gå över till fossilfritt bränsle. Det är en naturlig utveckling som redan pågår tack vare ­reduktionsplikten. Med rätt incitament skulle det kunna gå fortare.

När traktorerna inte längre tankas med fossil diesel försvinner också möjligheten att förbättra jordbrukets konkurrenskraft med hjälp av nedsättning av dieselskatten. Det är hög tid att hitta andra modeller för denna utjämning av skattebördorna i olika länder. Annars riskerar vi att snabbt tappa produktion. Som alla vet är till exempel mjölkproduktionen redan illa ute.

Det är en prestation av grisbranschen att ha minskat sin klimatpåverkan. Det ska ­absolut marknadsföras, och vi kan också ­säga att svenska grisar är bättre än danska och tyska, det finns det papper på.

Men inte heller där står utvecklingen ­stilla, även i dessa länder minskar grisarna sitt avtryck. Om vi ska kunna behålla vårt favoritargument om att vara bäst måste nya steg tas.

Jordbruket kan absolut spela en större roll som producent av energi och mottagare av biprodukter och avfall från övriga samhället. Att grisen återtar sin roll som ”hushållsgris” för hela samhället är en bra symbol för denna utveckling.

För att detta kretslopp ska vara uthålligt krävs också en livsmedelsindustri som lever och frodas. För att mejerier, brännerier och bryggerier ska ha en framtid i Sverige krävs också en växtodling och en mjölkproduktion som är lönsam.

Den svenska grisen har minskat sitt klimatavtryck. Enligt ­beräkningar gjorda av forskningsinstitutet Rise har ­klimatpåverkan från 1 kilo griskött gått ned från 3,2 till 2,5 kilo ­kol­dioxidekvivalenter sedan 2005. Det är en minskning på över 20 procent. Bra jobbat! skriver ATL:s Tord Karlsson.

LEDARE | Ännu mer kan göras för att minska klimatpåverkan, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Klimatsmartare gris visar vägen

Företagande

Jordbruket kan spela en större roll i arbetet för att klimateffektivisera samhället, skriver ATL:s Tord Karlsson.