Klimatsmart mjölk med skogsbete och biogas

På Trägsta Mjölkgård i Hallen i Jämtland verkar det mesta vara möjligt. Eva och Torgny Widholm köpte och tog över gården 1996.

Då fanns det 32 kor på gården och Torgny hade aldrig mjölkat.

I dag finns driver Eva och Torgny med familj mjölkproduktion, ekologisk sedan 2008, med 140 kor.

De är fem anställda i företaget: Eva och Torgny Widholm, två av de åtta barnen Elina Löfholm respektive Emma Widholm samt Johan Haraldsson.

- Vi kommer att öka ytterligare. 60 kor till planerar vi för, men vi kommer inte att köpa in fler utan låta den växa in i besättningen, säger Torgny Widholm.

- Då siktar vi även på att få plats med en tredje robot samt få klart med vår helt nya kalvningsavdelning på djupströ. Vi har lämnat in ansökan om förprövning men ännu inte fått besked.

[Bild]

Klimatprojekt

Trägsta Mjölkgård är delaktiga i arbetet med klimatågärder på ekologiska gårdar (SOLMACC), där Ekologiska Lantbrukarna ansvarar för det svenska deltagandet i projektet.

Mellan 2014 - 2018 ska tolv ekologiska gårdar i Sverige, Tyskland och Italien visa hur vi med klimatsmarta produktionsmetoder kan göra skillnad.

I Sverige deltar fyra gårdar.

[Bild]

Trägsta Mjölkgård arbetar bland annat med biogasrötning och spridning av rötrester genom en biogasanläggning med elturbin.

Dels ger anläggningen rötrester som de sprider på åkrarna, dels ger den el.

- Biogasanläggningen har kostat 4,2 miljoner varav vi har fått hälften i stöd av Sveriges bästa länsstyrelse, den i Jämtlands län, säger Torgny Widholm .

[Bild]

Säljer el till hushåll

Torgny Widholm räknar med att anläggningen kräver en 20 procentig tjänst och producerar motsvarande 800 000 kilowattimmar.

Den större delen använder de till att värma upp sina egna byggnader med. Men en liten del motsvarande 100 000 - 200 000 kilowattimmar säljer de till Östersundsel som distribuerar ut elen till hushåll i trakten.

För det får han ett biogasstöd motsvarande 120 000 kronor per år.

- Jag hoppas på att den här investeringen har betalt av sig på 12 år. Dessutom luktar rötresterna mindre när vi sprider dem eftersom vi tagit bort mycket av ammoniaken så den här affären luktar inte skit, den luktar pengar.

[Bild]

Skogsbete

Trägsta Mjölkgård har valt att pröva så kallad Agroforestry, skogsjordbruk, där en tidigare fäbod nu restaureras för att kunna växelbetas med får och nöt samtidigt som marken producerar både virke och biomassa.

Kornas och fårens betande håller undan den mindre vegetationen så träden kan ta upp mer näring ur marken.

Arealen är på 8,5 hektar som ska skyddas av 1400 meter rovdjursstängsel.

I veckan släppte Trägsta Mjölkgård ut ett 20-tal ungdjur, och sedan tidigare går ett 30-tal av grannen Charlotte Björklunds får, på markerna.

- Vi har inte räknat på vad vi kommer att tjäna på att släppa ut ungdjuren men utöver betesmark som vi behöver mer av får vi även in pengar på skogsprodukterna. Och det är en bra lösning för skogsägare som letar betesmark, säger Eva Widholm.

- Tanken är att utnyttja de träd som står här och få ekonomiskt utbyte av dem. Samtidigt har djur betat här tidigare men nu har träden vuxit på sig. Då har vi funderat på om vi ska röja av, eller hitta kombinationen och det här projektet skapar den möjligheten, säger Torgny Widholm.

[Bild]

Tror på framtiden

På Trägsta tror man på framtiden. När många andra väljer att lägga ned, och antalet mjölkgårdar har sjunkit till under 4000, ser Eva och Torgny Widholm mjölkproduktion som ett framtidsyrke.

- Jag är mycket intresserad av framtiden för där tänker jag tillbringa resten av mitt liv, säger Torgny Widholm.

Av familjens åtta barn kan sju tänka sig att ta över gården, och de två som redan i dag arbetar och är anställda av företaget, Elina Löfholm och Emma Widholm, är redo för generationsskifte.

- Jag vill verkligen det här. Om jag inte leder utvecklingen så blir det ingen utveckling, säger Elina Löfholm.