Olof Peronius

Klimatförändringarna är på många sätt en ödesfråga, inte bara för Sverige, utan även för jordklotet i sin helhet. Beräkningarna av dess effekter är komplexa, och samhället ser ut att drabbas på många plan, i form av höjt vattenstånd, mer torka och flera stormar.

Väljer man att avgränsa effekterna till skogsnäringen, går det dock att urskilja positiva effekter. Det gäller inte minst för skogsägarna i norra Sverige, menar skogsforskaren Johan Bergh, professor vid Institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet.

– I Sverige finns det tre, fyra forskargrupper som har tittat på klimatändringarnas effekter på skogsnäringen under en tidsperiod på hundra år i Sverige, Norge, Finland och de baltiska länderna. Beroende på hur stora koldioxidutsläppen blir visar modellerna på en temperaturökning på mellan två till fyra grader, säger Johan Bergh till ATL.

Enligt en finsk modell kan tillväxtökningen i norr bli så stor som hundra procent. Johan Bergh tror dock mer på en konservativare prognos som visar på en ökning av tillväxten med 40 procent i norr.

– Störst vinnare blir skogsägare i norra Sverige, eftersom omsättningen av näringsämnen ökar mest där, samtidigt som man i söder drabbas värst av nya skadegörare, rotröta och snytbaggar.

Det som framför allt ser ut att begränsa tillväxtökningen i södra Sverige är tillgången på vatten, med risk för torka under sommaren. En annan viktig faktor är stormfällning, även om det är svårbedömt om den kommer att öka eller minska.

– Det som står klart är att det kommer att blåsa mer, och eftersom det även kommer att bli mindre tjäle under vinterhalvåret blir det fler rotvältor. Blött och milt är inget bra koncept, säger Johan Bergh.

Redan i dag har forskarna kunnat konstatera att skadegörare som svamparten Diplodia pinea flyttat norrut. Denna skadegörare har tidigare främst angripit tallar i Sydeuropa, men 2016 upptäcktes den för första gången i Sverige, norr om Arlanda.

Forskarna misstänker att svampens utbredning norrut hänger ihop med klimatförändringarna. Samtidigt är många skogsforskare skeptiska till de befintliga framtidsscenarierna, eftersom det är svårt att säkerställa några effekter av klimatförändringarna på tillväxten om man tittar hundra år bakåt i tiden.

– Jo, det är svårt att med säkerhet säga vad som är vad, eftersom vi har stora förädlingsvinster och förbättrad skötsel av skogen. Men blir det ett par grader varmare kan träden fotosyntesiseras längre på våren, vilket i kombination med ökad koldioxidtillförsel och ökad mineralisering leder till ökad tillväxt. Olika modeller är visserligen olika känsliga, men alla pekar på ökad tillväxt i framtiden, säger Bergh.

Osäkerheten till trots menar Bergh att landets skogsägare skulle göra klokt i att förbereda sig för klimatförändringarnas framtida effekter.

– Jag tror vi måste öppna oss för att både ta in fler trädsorter och gå mot kortare omloppstider, eftersom risken ökar under andra halvan av omloppstiden. Det kan också vara en god idé att anpassa gallringen. Gallrar man mer ökar stormrisken och risken för rotröta, men omloppstiden förkortas.

Dessutom tycker han att skogsägarna i södra Sverige borde överväga att delvis byta gran mot trädslag med mindre vattenbehov som tall eller douglasgran, åtminstone om den sistnämnda i framtiden går att göra mindre frostkänslig.

– Det handlar helt enkelt om att inte ha alla ägg i samma korg, säger Johan Bergh.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/umeaforskning-ska-ge-sakra-klimatprognoser/">Träffsäkrare klimatprognoser med ny forskning</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/kronika/nar-visionara-mal-ska-bli-verklighet-kravs-vetenskaplig-analys/">När visionära mål ska bli verklighet krävs vetenskaplig analys</a>LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/douglasplantor-kraver-omsorg/">Douglasgran kan bli ett attraktivt alternativ</a>

Skogsforskarna arbetar med antal olika scenarier beroende på hur mycket vi lyckas begränsa klimatuppvärmningen – men alla pekar på tillväxten i skogen kommer att öka i framtiden.– Den modell vi bedömer som mest sannolik innebär en tillväxtökning på mellan 20-40 procent. Störst procentuell ökning sker då i norra Sverige, och lägst i söder, säger professor Johan Bergh.