Malin Eborn

Sara Singla använder många olika mellangrödor i sin växtodling på gården i Frankrike och håller alltid marken täckt. För att ytterligare gynna mikroorganismerna och kolinlagringen i marken lånar hon in grannens kor som flyttas runt enligt principer i regenerativt lantbruk, för att undvika ett för hårt betestryck. Arkivbild.

Sara Singla har blivit lite av en symbol för Conservation Agriculture och reser runt i världen för att berätta om gårdens växtodlingssystem, där mellangrödor spelar en viktig roll. I januari gästade hon för första gången Sverige på Jordhälsokonferensen i Lundsbrunn.

Gården på 100 hektar ligger i södra Frankrike på 850 meters höjd. Det var Sara Singlas pappa som slutade plöja för 40 år sedan, främst för att minska produktionskostnaderna. Sedan agronomutbildade Sara Singla tog över gården 2010 har hon fortsatt att utveckla konceptet med ett stort fokus på mellangrödor.

Med de senaste årens extrema väderomslag i Frankrike märker hon stora fördelar med sitt system. Jordarna har bättre vattenhållande förmåga vilket gör att grödorna klarar torrperioder bättre. Fälten torkar också upp snabbare än plöjda fält.

– Jag är övertygad om att ett förändrat klimat kommer tvinga lantbrukare att gå över till Conservation Agriculture i framtiden, säger hon.

Sara Singla var en av talarna på Jordhälsokonferensen i Lundsbrunn.

Förutom minimerad jordbearbetning är det i Conservation Agriculture viktigt med en bra växtföljd och att hålla marken bevuxen en så stor del av året så möjligt. Sara Singla jobbar med många olika varianter av mellangrödor och så kallade kompanjongrödor som sås in i huvudgrödan.

– För oss är mellangrödan inte en kostnad, utan en investering, säger hon.

Mellangrödor kan bidra med många olika saker, som att förhindra jorderosion, minska markpackningen, gynna pollinatörer och andra nyttoinsekter, hålla ogrästrycket nere, bygga upp mullhalten och fixera kväve. Det är viktigt att se mellangrödan som en ”cashcrop”, tycker hon, vilket motiverar utsäde med hög kvalitet och ibland också användning av mineralgödsel, som kväve, fosfor och mikronäringsämnen.

– Ju mer vi ger till mellangrödan, desto mer får vi tillbaka till nästa gröda, säger hon.

Det vanligaste misstaget som lantbrukare gör när de testar Conservation Agriculture är att de börjar med att köpa en ny såmaskin, menar Sara Singla. I stället rekommenderar hon att gå kurser och lära sig så mycket som möjligt om mellangrödor. Det är viktigt att välja rätt mellangrödor så att exempelvis inte sjukdomar uppförökas i växtföljden.

– Börja testa med en mellangröda. På sikt upptäcker du att du inte behöver plöja, säger hon.

Bara i ett litet jordprov finns miljontals organismer och grunden för mycket av livet är växterna, påpekar hon. Därför är det viktigt att marken inte ligger bar.

Men utan glyfosat är det inte möjligt att klara sig utan plogen, tror hon. Genom sin odling bidrar hon till en ökad biodiversitet, ökad kolinlagring och en näringseffektiv och lönsam livsmedelsproduktion. Om glyfosat förbjuds lägger hon hellre om all mark till betesmark än att börja plöja.

– Det här handlar inte enbart om den här herbiciden utan om vilket jordbruk vi vill ha i framtiden, säger hon.

Sara Singlas gård har under fyrtio år brukats plöjningsfritt. Med ett mer extremt franskt klimat ser hon stora fördelar med systemet, där mellangrödor är en viktig del.

Sara Singla ser Conservation Agriculture som framtiden – men då krävs glyfosat.

”Hellre betesmarker än att börja plöja”

Växtodling

Sara Singlas gård har under fyrtio år brukats med minimerad jordbearbetning. Med ett mer extremt franskt klimat ser hon stora fördelar med systemet där mellangrödor är en viktig del.