Ulf Aronsson

Den pågående klimatändringen är det största hotet, inte bara för skogen utan för samhället som helhet och globalt. Effekterna av en fortsatt stigande temperatur är i det närmaste oöverblickbara och omfattar inte bara ändrade förutsättningar för den svenska skogen. På den stigande temperaturskalan finns ett antal tipping points som kan gör att ökningen skenar: Utsläpp av metangas från tinad permafrost, fler och större skogsbränder, minskad snötäckning vintertid och ändrade havsströmmar.

Isbjörn på Nordaustlandet, den näst största ön inom ögruppen Svalbard.

Hopp: Uppsving för massivträ

Utsläppen av fossil koldioxid måste minska och då behövs ersättningsprodukter som bara de gröna näringarna kan ge. Ju längre kolet är bundet i produkter desto bättre. Av de tre traditionella användningarna för skogen; koka, såga och bränna, är det sågverksprodukterna som lever längst. Det borde ge ett ökat intresset för massivträ och syns också på exempelvis antalet nybyggda lägenheter i flerbostadshus med trästomme: Under fjolåret ökade det nästan 50 procent. Det går också hand i hand med skogsägarnas intressen - timret står för merparten av rotnettot.

Bostadshuset 79 & Park på Gärdet i Stockholm.

Utmaning: Minska konflikterna

Skogsutredningen har försökt lägga en grund att utgå från, även om uppfattningarna går isär om hur de lyckats. Nu är det upp till de olika aktörerna hur det tas vidare, men också för beslutsfattarna att göra avvägningar och sätta konkreta och realistiska mål. Och som en joker i leken kan det dessutom komma beslut från EU som ritar om spelplanen.

Svårigheter, och möjligheter, brukar som bekant inte saknas inom skogssektorn. Skogsnäringen har klarat sig ganska hyggligt under årets coronapandemi men lyfter man blicken finns större puckar att tackla.

Här är hot, hopp och utmaning för skogsnäringen.

Klimatet största hotet mot skogen

Lantbruk

Skogsnäringen har klarat sig ganska hyggligt under coronapandemin – men lyfter man blicken finns större puckar att tackla.