Torbjörn Esping

På spaning efter nya intäktskällor. Johan Benzelstierna von Engeström gillar initiativet med klimatkompenserande salix.

– Generellt sett tror jag att de flesta lantbrukare gillar att få betalt för sin vara, så jag ser det absolut som positivt, säger Johan Benzelstierna von Engeström i Fjärdhundra norr om Enköping.

Dålig lönsamhet har gjort att han det senaste året minskat sin salixareal från 70 till 50 hektar. Totalt har odlingen av energiskog i Sverige gått ned med 27 procent de senaste åren.

Men priserna på flis till värmeverk har stigit på sistone, och salixentusiasterna är försiktigt optimistiska.

– Salixen har varit nere på botten och vänt, jag hoppas det fortsätter uppåt, säger Bodil Bardosson Lind, ordförande i Farmarenergi Mälardalen.

Bodil Bardosson Lind, ordförande i Farmarenergi Mälardalen.

Men det behövs något nytt som ökar lönsamheten rejält för att odlingen av energiskog ska ta ny fart i Sverige. Och kanske kan det vara klimatnyttan. Förmågan att binda koldioxid i veden, en ved som sedan kan användas för att ersätta produkter baserade på fossil energi.

Företaget Clean Nature har som idé att erbjuda företag i Sverige att kompensera för sina klimatutsläpp med hjälp av skog. Clean Nature vill starta en koldioxidfond som gör upp med svenska lantbrukare att odla snabbväxande salix.

– Trädplanteringar är det absolut snabbaste och bästa sättet. Det räcker med en procent av Sveriges yta för att göra Sverige helt koldioxidneutralt, säger Jarmo Spiik på Clean Nature.

I Skåne har tidigare SLU-professorn Lars Christersson odlat sorten Tora i täta förband som träd och fått en häpnadsväckande tillväxt.

– Om man odlar den väldigt tätt får vi produktionsnivåer som vi aldrig har sett förr. Vi talar om en tillväxt på 40, 50 kubikmeter per hektar och år, säger han.

Tanken är att lantbrukaren ska odla salix på Lars Christerssons vis och låta träden växa i 20 år. För detta får odlaren en årlig ersättning. Sedan ska träden avverkas och investeraren får den största delen av virkeslikviden.

– Vi ska ha klimatinvesteringar här i Sverige, på svenska bönders marker, i stället för i tredje världen där man inte vet vart pengarna tar vägen, säger Jarmo Spiik.

Han pekar på osäkerheten med klimatkompensation med träd i Afrika. Och på att Clean Natures system av klimatinvestering ska vara forskarbaserat, att odlingsteknik, val av trädväxt och beräkningar av koldioxidupptag bygger på forskning.

Det är ännu långt ifrån klart hur den svenska klimatkompensationen ska fungera i detaljerna. Den måste kontrolleras av en tredje part för trovärdighetens skull. Det måste vara säkert att planteringen är något extra, att den suger upp mer koldioxid, än om lantbrukaren skulle ha använt marken som vanligt.

Närmast väntar ett pilotprojekt i Karlstadstrakten där ett lokalt företag ska klimatkompensera genom lokal odling. Men energiskogsodlarna som Clean Nature träffade vid en träff på Brunna gård nyligen är intresserade av idén att få betalt för sin klimatnytta.

– Det låter som en bra idé. Vi tror på det här med salix, det är bra för våra marker, vi får en bra mullbildning, och är det sedan dessutom bra för klimatet är det väldigt positivt, säger Börje Ohlsson, salixodlare i Kolbäck.

Börje Ohlsson, salixodlare i Mälardalen.

I ett nytt initiativ kan svenska lantbrukare få betalt för att odla snabbväxande skog åt företag som vill klimatkompensera sig.

Svenska lantbrukare kan få betalt för att odla snabbväxande skog åt företag som vill klimatkompensera.