Det är bråttom med finanspolitiska krisåtgärder menar KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. På bilden presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) budgetpropositionen för 2020.

Det är bråttom med finanspolitiska krisåtgärder, då Riksbankens verktyg för att stimulera inflation och tillväxt är begränsade, enligt KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.

Den svenska tillväxten faller till 1,2 procent i år och fortsätter ned till 1,1 procent 2020, enligt KI. Och återhämtningen 2021 antas bli måttliga 1,7 procent.

– Det är viktigt att regeringen kan agera snabbt, säger Ylva Hedén Westerdahl och tillägger att politikerna redan nu måste sätta sig ner och ta fram en plan.

Hedén Westerdahl vill inte använda ordet lågkonjunktur för att beskriva den utveckling hon ser framför sig.

– Vi säger att högkonjunkturen är över men vi går inte in i en lågkonjunktur på grund av det. Som vanligt säger vi att riskerna för en sämre utveckling dominerar trots att vi har reviderat ner prognoserna ganska mycket, säger hon.

En betydligt lägre inflation liksom ökad arbetslöshet gör det ekonomiska klimatet tufft. Riksbanken väntas därför inte kunna höja räntan varken i år eller under 2020, enligt prognosen. En första höjning av styrräntan kan komma först 2022, är prognosen.

”Sysselsättningen bedöms minska med 0,8 procent det tredje kvartalet i år och arbetslösheten stiga till 7,1 procent 2020”, skriver KI.

Dessutom väntas BNP-tillväxten avmattas och kalenderkorrigerad ligga på 0,8 procent nästa år.

Den pessimistiska synen återfinns både inom tillverknings- och tjänstesektorn. Men även hushållen är negativa.

– Där kan vi prognosmakare ha bidragit. Men hushållen har ändå ett visst belägg för att vara pessimistiska. Sysselsättningen minskade snabbt första kvartalet. Sen har utvecklingen accelererat, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Handelsbanken beskriver utvecklingen i mer dramatiska ordalag. Vi har en lågkonjunktur, slår storbankens ekonomer fast och pekar på att tillväxten beräknas falla ned till 1,1 procent i år och 0,8 procent 2020.

Det kan jämföras med Handelsbankens prognos från i augusti, då årets tillväxt beräknades till 1,5 procent och nästa års till 0,8 procent.

Inbromsningen ser enligt bankens ekonomer ut att gå snabbare än väntat, inte minst inom industrin.

”Indikatorer talar också för en fortsatt svag utveckling den närmaste tiden och vår tidigare bild att konjunkturen bromsar in ytterligare nästa år står sig”, skriver banken i ett pressmeddelande.

För 2021 bekräftar Handelsbanken sin augustiprognos på en svensk tillväxt på 1,3 procent.

Riksbanken kommer enligt Handelsbankens ekonomer att låta styrräntan ligga kvar på minus 0,25 procent under hela prognosperioden, fram till och med 2021.

”Centralbanker mildrar nedgången men saknar ammunition för att förhindra en fortsatt global konjunkturavmattning, och det mesta talar för att de finanspolitiska stimulanserna blir små. Riskerna för en liten öppen ekonomi som Sverige är betydande i detta läge”, skriver Handelsbanken.

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman tror att inbromsningen kan göra avtryck på den annalkande lönerörelsen, då ungefär 2,8 miljoner svenskar under början av 2020 ska få nya löner.

”Vi antar att lönenivån sett i ett historiskt perspektiv blir fortsatt låg i avtalet”, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

<h3>KI:s konjunkturprognos</h3>	2018	2019	2020	2021	2022	2023	BNP-tillväxt, marknadspris	2,3	1,2	1,1	1,7	1,8	1,5	BNP-tillväxt i världen	3,6	3,1	3,0	3,1	3,2	3,3	Arbetslöshet	6,3	6,7	7,1	7,2	7,0	6,8	Inflation (KPIF)	2,1	1,7	1,5	1,6	1,8	2,0	Reporänta	– 0,50	– 0,25	– 0,25	– 0,25	0,00	0,25Talen i tabellen är i procentKälla: Konjunkturinstitutet (KI)

Svensk ekonomi bromsar in, inflationen faller och arbetslösheten stiger, varnar Konjunkturinstitutet (KI) i en färsk prognos. Myndighetens prognoschef efterlyser åtgärder från regeringen nu.

Svensk ekonomi bromsar in, inflationen faller och arbetslösheten stiger, varnar Konjunkturinstitutet (KI) i en färsk prognos.