Tord Karlsson

De svenska gårdarnas odlingssystem kan stå inför stora förändringar. Det nuvarande godkännandet för herbiciden glyfosat går ut i december 2022. Det var på håret att det godkändes 2017 och sedan dess har flera länder i EU lanserat egna förbud mot glyfosat. Framtiden är oviss.

Jordbruksverket har i en analys konstaterat att ett förbud skulle medföra minskad avkastning, ökade produktionskostnader och ökad känslighet för årsmånen i både jordbruket och trädgårdsnäringen. Dessutom skulle växtnäringsförlusterna och klimatpåverkan öka i och med mer intensiv bearbetning.

Man gör antagandet att den samhällsekonomiska kostnaden skulle uppgå till mellan 400 och 800 miljoner kronor per år. För en enskild gård kan det betyda en resultatförsämring på upp till 1 500 kronor per hektar.

Det är särskilt besvärligt att glyfosat är en del av de odlingskoncept som strävar efter att minimera bearbetning och bygga upp mullhalten i jorden, för klimatets och resurshushållningens skull.

Motståndet mot kemiskt växtskydd överlag tycks öka bland EU-politiker, vilket framgår av artiklarna i dagens ATL. Det gör glyfosatets framtid osäker och kan också påverka godkännandet av andra växtskyddsmedel, samt företagens vilja att arbeta med den europeiska marknaden. Det har tydligt visat sig när det gäller satsning på GMO i Europa. Om satsning även på kemiskt växtskydd uteblir är det en konkurrensnackdel på världsmarknaden för hela EU.

Det är oroande att motståndet även tycks finnas inom lantbruksforskningen. Branschorganisationen Svenskt Växtskydd har uppmärksammat att SLU undertecknat en avsiktsförklaring för en europeisk allians för ett jordbruk fritt från kemiskt växtskydd. Alliansens nav är det franska forskningsinstitutet INRAE. Enligt SLU skulle satsningen på ”en pesticidfri varukedja ligga i linje med SLUs strategiska hållbarhetsmål”.

Med den formuleringen utelämnar man den viktiga beståndsdel som kemiskt växtskydd är och kommer att vara i det hållbara jordbruket. Då har man missat den snabba utveckling som pågår där allt mindre mängder kemikalier appliceras precis där de gör nytta med hjälp av olika sensorer och digital teknik.

Forna dagars kladdande och överdosering är ett minne blott i vår del av världen. Så motsvarande ställningstagande för en utveckling även av lantbrukskemi vore klädsamt av SLU.

Glyfosatets framtid i EU kommer att bli en stor stridsfråga. Fortsatt användning kräver att både Tyskland och Frankrike säger ja. I så fall är det nog med begränsad användning, och det är då viktigt att det svenska jordbruket har fått sina behov synliggjorda och medräknade. Där skulle SLU kunna vara till hjälp, men är det för mycket att hoppas på?

När beslutet om glyfosat tas i EU får man önska att det grundas på vetenskap och en avvägning mellan kostnad och nytta, inte på populism.

När EU fattar beslut om glyfosat får man önska att det grundas på vetenskap och inte på populism, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Motståndet mot glyfosat är oroväckande, skriver ATL:s Tord Karlsson.