Mikael Gianuzzi

– Målsättningen i den svenska handlingsplanen är att minska risken och även minska användningen. Där följer vi inte riktigt ambitionerna och det är inget bra betyg. Det krävs fortsatta insatser, säger Peter Bergkvist, strategisk rådgivare kring växtskyddsmedel på Kemikalieinspektionen.

Antalet sålda hektardoser har gått ned från 5,9 miljoner 2015 till 4,9 miljoner 2016, enligt statistik från Kemikalieinspektionen.

I en rapport konstaterar dock Naturskyddsföreningen att antalet hektardoser sett ett över en femårsperiod har ökat och i dag är tillbaka på samma nivåer som 1980-talet. Den areal som besprutas är också mindre eftersom 17 procent av den totala arealen i Sverige odlas ekologiskt.

Genomsnittet i dag är fyra bekämpningar per hektar och år och det är den högsta sedan statistiken började föras, enligt rapporten.

Peter Bergkvist, strategisk rådgivare kring växtskyddsmedel på Kemikalieinspektionen håller med om att antalet hektardoser har ökat i ett längre perspektiv.

– Det sprutas oftare. Här gäller det att inte blanda ihop begreppen, för det här med volymer är inte relevant längre tycker vi. Några lågriskämnen används i högre dos per hektar, säger Peter Bergkvist.

Han menar att intensiteten måste minska för att den totala riskbilden ska minska.

– Målsättningen i den svenska handlingsplanen är att minska risken och även minska användningen. Där följer vi inte riktigt ambitionerna och det är inget bra betyg. Det krävs fortsatta insatser, säger Peter Bergkvist.

Agneta Sundgren, växtskyddsexpert på LRF, är inte orolig utan pekar på att försäljningen av växtskyddsmedel minskar mer än vad arealen minskar.

– Hektardoser är ganska svåranalyserade. Man måste ha grunddata, hur de räknas fram och vad det ingår för preparat. Här behöver man gå djupare för att dra en skarp analys. Sedan behöver du titta på vilka grödor som odlats. Till exempel sockerbetor har varierat mycket mellan åren, säger hon.

Agneta Sundgren pekar på att försäljningen av växtskyddsmedel legat tämligen konstant med en svag nedgång.

– Svenska odlare använder växtskyddsmedel för att det behövs för att få en hög skörd av bra kvalitet. Ska mängden växtskyddsmedel begränsas går det ut över skörderesultatet, säger hon.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/biologiskt-skydd-ersatter-kemiskt/">Biologiskt skydd ersätter kemiskt</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/fixa-precisionsodlingen-med-dronare/">Fixa precisionsodlingen med drönare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/manga-nya-godkanda-vaxtskyddsmedel/">Många nya godkända växtskyddsmedel</a>

Användningen av växtskyddsmedel intensifieras i Sverige. Det skriver Naturskyddsföreningen i en färsk rapport. Men Kemikalieinspektionen varnar för att blanda ihop begreppen.

Kemikalieinspektionen varnar för att blanda ihop begreppen när det gäller användning av växtskyddsmedel.

Kemi: Volym inte relevant begrepp

Växtodling

Användningen av växtskyddsmedel intensifieras i Sverige, skriver Naturskyddsföreningen, men Kemikalieinspektionen varnar för att blanda ihop begreppen.