- Med tanke på att lantbruksarbete är en av de farligaste jobb som kan utföras och också räknas bland Sveriges farligaste arbeten, så är säkerhetstänkandet katastrofalt dåligt. Andra farliga arbetsplatser har betydligt högre säkerhetstänkande.
Katastrofalt dåligt säkerhetstänk
I går skrev ATL att olycksstatistiken bland barn i lantbruket är fortsatt hög. Några förklaringar bakom den tragiska statistiken är att kunskaperna om säkerhet är låg hos lantbrukare, att säkerhetsfrågorna inte hinns med eller kostar för mycket. Anna Ozén, förälder, hästföretagare och tidigare handledare i projektet Säkert bondförnuft, säger att säkerheten är alarmerande.
På vilken byggarbetsplats, metallindustri eller sågverk finns det barn med en arbetsdag? Det är otänkbart. Men inte i lantbruket.
Lantbruket på efterkälken
Enligt Anna Olzén ligger det svenska lantbruket så långt efter i säkerhetstänkande och arbetsmiljöarbete att det är alarmerande. Det är inte prioriterat på gårdarna med arbetsmiljöfrågor. Ännu mindre med arbetsmiljöfrågor med barn.
- En svårighet ligger i att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut på en bondgård. En annan är att det är många småföretagare, enmansföretag, mestadels män i den här branschen samt okunskap bakom den höga olycksstatistiken.
- Som skäl till att inte satsa på säkerhetsfrågor och barn, anges ofta tid och ekonomi. Produktiviteten sätts i främsta rummet. Allt ska gå fortare i dag, säger Anna Ozén.
Projekt hjälpte inte
För några år sedan drev LRF ett landsomfattande projekt, Säkert Bondförnuft, där Anna Ozén var engagerad. I projektet hölls kurser i systematiskt arbetsmiljöarbete och handledare besökte bondgårdar för att utbilda jordbrukare till att höja säkerheten. Målet var att halvera antalet olyckor. Men resultatet blev inte som önskat.
- Det som lärdes ut hade effekt till en början och olycksstatistiken gick ned, men nu när projektet avslutats har olycksstatistiken vänt uppåt igen. Att gå kurser räcker inte om man inte praktiserar det man lärt sig och ändrar sitt riskbeteende. Allt systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om attityder och projekt av den typen jag medverkade i måste integreras i vardagens arbete.
Det handlar om vilka signaler vi sänder ut. Att många barn sitter utan bälte på medåkarplats i en traktor är en sådan felaktig signal.
- Visst ska barn få åka traktor men de måste sitta i bälte. Att bälte saknas hos vissa traktorleverantörer, eller att lantbrukare inte anser sig ha råd att investera i sådana, är exempel på allvarliga brister.
Andra exempel är dåligt omdöme. Att lägga ut bilder och filmer på sociala medier med barn som sitter både här och där på en traktor eller ett släp sänder också fel signaler, menar Anna Ozén.
- Även LRF har bilder i sina informationsmaterial med barn som sitter på hösilagebalar. Det är inte acceptabelt. I synnerhet inte nu när FN:s barnkonvention ska bli lag. LRF har ett hästjobb framför sig att säkra sin organisation, säger Anna Ozén.
Säkerhet en generationsfråga
Att säkerhet är en generationsfråga håller hon också med om.
- Det är bara att gå till sina föräldrar. De var själva inte fostrade i att använda bilbälten. Det var heller inget de förde över till oss barn.
- I värsta fall väntar lagstiftning och böter men dit vill vi ju inte heller. Det måste ligga i alla lantbruksföretagares intresse att ta säkerheten till sitt hjärta.