Malin Eborn

Nu krävs djurbönder på vattendom vid utökning.

Vattendom, alltså laglig rätt att ta ut en viss mängd vatten, har tidigare inte varit aktuellt när lantbrukare söker tillstånd för att utöka djurproduktionen. Med både årets och förra årets torka har satt större fokus på hur grundvattenreserver ska fördelas i fler län än i Västra Götaland.

– Jag kan inte uttala mig om vi med automatik kommer att ställa detta krav men frågan måste upp på bordet, säger Henrik Andersson, chef på vattenenheten på länsstyrelsen i Kalmar.

I nuläget informeras den sökande om att vattendom kan krävas i samband med prövning.

– Sedan släpper vi den frågan och överlåter till den sökande att undersöka detta, säger han.

På länsstyrelsen i Östergötland har det börjat ställas kompletterande frågor om hur ett ökat vattenuttag kan påverkare enskilda eller allmänna intressen i samband med att djurproducenter söker tillstånd om att få utöka produktionen.

– Inom vissa delar av Östergötland är grundvattennivåerna nu mycket lägre än normalt. Det är viktigt att göra allt för att undvika att ett ökat vattenuttag leder till vattenbrist för andra gårdar eller för närboende, säger Nina Eskilson, miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Östergötland.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/vattenbrist-hotar-stora-delar-av-landet/">Vattenbrist hotar stora delar av Sverige</a>

Beroende på grundvattentillgången inom ett aktuellt område kan det i vissa prövningar behövas mer omfattande utredningar för att man ska kunna visa hur det planerade vattenuttaget kan komma att påverka vattentillgången, menar hon.

I Skåne har det de senaste åren börjat ställas krav på en enklare egenkontroll i samband med att djurbönder söker tillstånd för att utöka. Det handlar om att ha kontroll på det egna uttaget och också hur det påverkar omgivningen.

– Vår bedömning är att vi fortsätter likadant framöver, säger Kristian Wennberg, enhetschef på Fiske och vattenvårdsenheten på Länsstyrelsen i Skåne.

Jonas Carlberg, chef på LRF Mjölk, är mycket kritisk till att olika länsstyrelser och handläggare gör olika tolkningar av lagen.

– Vi tycker att det är anmärkningsvärt och oroväckande att länsstyrelserna hittar på villkor utan lagstöd, säger han.

Utvecklingen skapar osäkerhet och merarbete för lantbrukare och kan innebära att investeringar inte blir av. Det motverkar därmed livsmedelsstrategins mål med ökad och hållbar produktion av mat i Sverige, menar han.

Anders Skarstedt på Havs- och vattenmyndigheten som har en vägledande roll för myndigheter har fått många frågor på området den senaste tiden. Han påpekar att undantaget från tillståndsplikten i miljöbalken när det gäller vattenuttag för husbehov och vattning av kreatur, troligen inte tog höjd för de stora djurgårdar som finns i dag.

Samtidigt krävs en lagändring eller att en länsstyrelse driver frågan till domstol för att eventuellt få en ny praxis hur man ska tolka lagen.

Kommer det att börja krävas vattendomar för djurproducenter som söker tillstånd för att utöka djurproduktionen de närmaste åren tror du?

– Hade du frågat mig för ett år hade jag svarat att det inte var troligt. Men med tanke på det senaste årets brist på vatten i södra Sverige och östra Sverige, så är det närmare till hands än någonsin att de här frågorna lyfts, säger Anders Skarstedt.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/guldfageln-raddar-morbylanga-fran-torka/">Ny lösning på vattenbristen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/droppar-som-hamnar-pa-ratt-stalle/">Droppbevattning - inte bara för att spara</a>

Sinande grundvattentillgångar gör att frågan om krav på vattendom lyfts i fler län. Detta skapar osäkerhet för lantbrukare som vill satsa och går emot hela livsmedelsstrategin, enligt experter.

Så påverkas satsande djurbönder av den hårdnande kampen om vattnet.