Torbjörn Esping

Regeringens förslag till nya klimatmål från i vintras innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. För att klara det kan de bli aktuellt med ökade upptag i skogen.

Samtidigt ska utsläppen från transporterna minskas med 70 procent till år 2030. Det betyder mer biodrivmedel i tankarna, och råvaran kan komma från skogen.

– Målen är väldigt optimistiska och jag anser att målen är helt orealistiska, säger Anders Lindroth.

– Ska målen tas på allvar måste vi minska utsläppen i Sverige, alla utsläpp, även från skogen.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/tjana-mer-pa-att-vanta-med-att-hugga/">Vänta med att hugga – och tjäna mer</a>

För Anders Lindroth är det en omöjlighet att både använda skogen som kolsänka och öka avverkningarna för att producera mer biodrivmedel.

<h3>Studerar utsläpp av växthusgaser</h3>

Anders Lindroth och hans forskargrupp mäter det faktiska upptaget och utsläppen av växthusgaser från skogsmark.

– Vad händer i atmosfären? Det är det som är det viktiga, det är det som påverkar klimaten. Hur mycket vi pumpar ut och hur mycket vi pumpar in.

Det svenska skogsbruket är uthålligt och en kolsänka, menar Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet. Men på kort sikt kan metoden att kalhugga få negativa konsekvenser.

Efter en avverkning avges både koldioxid och andra klimatskadliga gaser från hygget när växtligenheten är borta och stubbar och grot ruttnar. Det tar upp till 30 år innan den nya skogen kommer i balans och börjar binda ny koldioxid.

Och allt virke som tas ut vid avverkningen är inte heller så klimatsmart. Förutom de sågade trävarorna av bra kvalitet som sätts in i beständiga konstruktioner, så förbränns skogsprodukterna ganska snabbt, med utsläpp av koldioxid.

<h3>Skogsbruket påverkar negativt på kort sikt</h3>

I ett längre perspektiv är det svenska skogsbruket uthålligt och en faktisk kolsänka eftersom virkesförrådet har ökat. I kortare perspektiv, och särskilt om avverkningarna skulle öka och virket användas till bränsle, leder skogsbruket till en högre koncentration av koldioxid i atmosfären.

– Vi kan inte bara säga att ”vi ersätter fossilt bränsle”, så är allting bra. För det är nonsens, en biogen CO2-molekyl påverkar klimatet precis lika mycket som en fossil CO2-molekyl.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/teknik/sa-lonsamma-ar-sveriges-skogsgardar/">Så lönsamma är svenska skogsgårdar</a>

Anders Lindroths mätningar indikerar också att slutavverkning med kalhyggen är sämre än ett hyggesfritt alternativ. De höga nettoutsläppen från kalavverkning tycks märkligt nog inte ske från gallrade bestånd.

Om resultaten är överförbara på hyggesfritt skogsbruk, och om det kompenserar för den lägre tillväxten som hyggesfritt skogsbruk lär ge, det går inte att säga säkert.

– Jag kan ha fel, men inte helt, det finns tyvärr inte några långtidsstudier där man tittar på effekten över lång tid, och det är någonting vi borde undersöka och satsa på, säger Anders Lindroth.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/sa-maxar-du-din-gallring/">Så maxar du gallringen</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/vanta-med-att-avverka-for-naturens-skull/">Vänta med att avverka för naturens skull</a>

Klimatskogsbruk enligt Anders Lindroth

• Låt skogen stå. Om träden får stå kvar i skogen minskar det koncentrationen av koldioxid.

• Hyggesfritt. Undvik kalhyggen, och bedriv ett hyggesfritt skogsbruk där det går.

• Intensivodling. Maxa skogsproduktionen med hjälp av gödsling på delar av skogsmarken.

Skogens stora positiva betydelse för klimatet hotas om avverkningar ökar i Sverige, och särskilt om man använder sig av kalhuggning som metod.– Sverige är på fel väg när det gäller att nå klimatmålen, säger Anders Lindroth, forskare vid Lunds universitet.

Ökad avverkningstakt kan få negativa konsekvenser för klimatet.

”Sverige är på fel väg med klimatmål”

Skog

Skogens stora positiva betydelse för klimatet hotas om avverkningarna ökar i Sverige.