Anders Fällman

large_5556.jpg

medium_5556.jpg

small_5556.jpg

thumbnail_5556.jpg

5556.jpg

Detta är ett reportage ur Lantmannen nr 4/2021. <a href="https://www.lantmannen.nu/">Vill du läsa mer om tidningen eller teckna en prenumeration? Klicka här!</a>

Stommen ligger i Köinge, i ett kuperat landskap ett par mil från kusten i norra Halland. Gården drevs som arrendegård till 2003 då Martin Ivarsson och hans far köpte den av kyrkan. 1990 slutade de med mjölkproduktion och lade om till dikor, men det gav sämre ekonomi och bara tre år senare gick de tillbaka till mjölkkor.1998 lades produktionen om till ekologisk av ekonomiska skäl som sedan också blev ideologiska eftersom det fungerar tillräckligt bra utan kemi och är intressant att vidareutveckla. Martin Ivarsson tog över driften 2014 och mellan 2015 och 2018 byggdes två lösdriftstall för 100 kor och lagården från 1950-talet gjordes om till gropstall för en SAC Swingower dubbel tia.Samtidigt utvecklades driften för att utnyttja betet så mycket som möjligt. Ett grepp var att gå från en stor andel vårkalvningar till koncentrerade kalvningar under tre perioder (oktober, december och april). Det ger flera fördelar i en betesorienterad mjölkproduktion. Kvigkalvar födda på hösten fungerar bättre på bete. Nästa kalvningsperiod i december ger rekryteringskalvar eller köttdjur och en rimlig arbetsbelastning under jul- och nyårshelgerna. Kor som kalvar i april sinläggs relativt tidigt, när betet klingar av och kalvarna säljs innan sommaren.– &nbsp;Kalvningarna och kornas laktationer anpassas till betets avkastning och kalvstallet står tomt och utan djupströbädd hela sommaren. Då slipper vi flugor, säger Martin Ivarsson.

<h3>Stommen, Köinge, norra Halland</h3>Firmatyp: enskild firmaGör jobbet: Martin och en heltid. Vill komplettera med en deltid. Då kan mjölkningsschemat delas på tre.&nbsp;Inriktning: Ekomjölk med 100 årskor.Kall lösdrift med SAC grop, dubbel 10-a SwingowerFoderstat: Bete och vallensilage. 4 kg kross/dag och koncentrat i gropen.Mjölkavkastning: 8 500 kg ECM (2 mjölkningar per dag)Jordar: allt från sten på grusbotten till styva lerorAreal: 25 ha naturbeten och 240 ha åker. Har 5 km till arrendet längs bort. Gör markbyten för att sträva mot 200 ha.Grödor: 160 – 170 ha vall, varav 70 ha åkermarksbeten.Slåttervall: Paavo Eko 21Betesvall: Orion Eko 11Spannmål och åkerböna på 60 - 70 ha.

<h2>En tredjedel av grovfoderintaget från bete</h2>Kvigorna ska kalva in vid 24 månader och har gått på bete under tolv av dessa månader. På årsbasis får korna en tredjedel av sitt grovfoderintag från bete och resten på foderbordet.– Jag hoppas kunna ta det till 50/50. Dels introducerar jag råg som ett förnämligt komplement till betesvallar, dels behöver jag tämja demonerna och våga låta korna gå mera på bete i augusti och september.Martin vet att det kommer att synas i mjölktanken men han vet också att den tappade intäkten mer än väl uppvägs av att bete i stället för rundbalar ger en mycket lägre foderkostnad med liter mjölk.I dag utfodras 1 000 balar på foderbordet och betet motsvarar 500 balar. Med hälften bete, hälften på foderbordet, blir det 250 rundbalar mindre varje säsong. Varje rundbal kostar cirka 300 kronor fritt utfodrat, bedömer Martin Johansson.– Det skulle spara i storleksordningen 75 000 kronor beräknat på 300 kronor i produktionskostnad per bal. Det säger en del om hur lönsamt betet är.&nbsp;

<h2>Rågen gav bra bete</h2>Vallinsådderna görs i skyddsgröda efter vårplöjning. Ett sätt att öka andelen bete kan vara att beta skyddsgrödan i stället för att skörda helsäd eller tröska. Det testades i fjol med 100 kilo per hektar av kulturrågsorten Schmidt som skyddsgröda. Dels med 25 kilo per hektar av en flerårig betesvallsblandning den 26 april, dels med 20 kilo per hektar av italienskt rajgräs.– &nbsp;Jag släppte korna på rågen den 10 juni och de mjölkade som tusan av det betet. Det intressanta är att rågen gav bra bete när en etablerad betesvall normalt får en svacka en bit in i juni. Vi kallar den helvetesveckan, när vallar vill gå i strå i stället för att ge blad i återväxten.– &nbsp;Då faller energin från 12 till 10 megajoule och mjölkmängden minskar så det syns direkt i mjölktanken. Om råg som etableras på våren har sin starkaste återväxt när betesvallarna ger sämre under en period skulle det stärka vårt upplägg rejält, konstaterar Martin Johansson.

large_5581.jpg

medium_5581.jpg

small_5581.jpg

thumbnail_5581.jpg

5581.jpg

Rågen betades var tionde dag, men från början av september avklingade återväxten och insådden tog över. Sista avbetningen gjordes i mitten av oktober. Ett frågetecken var hur betesvallsinsådden skulle påverkas av tramp och avbetningar.– &nbsp;Det är första året jag testar, men så fina insådder har jag nog aldrig haft. Marken var visserligen ojämn av tramp, men grön. Och på hösten betades även ratorna.Däremot gav inte insådden av italienskt rajgräs förväntat tillskott i betet på sensommaren och hösten.– &nbsp;300 kilo kväve och avbetning var femte dag skulle ge en fantastisk produktion av italienskt rajgräs. Det finns för lite kväve i omlopp för det italienska rajgräset hos mig. Det går upp i strå i stället för att växa om med bladmassa, säger Martin Ivarsson.

<h2>Jämför rågtyper</h2> Det var flera år sedan han kom över rågsorten Schmidt och har uppförökat den. Sorten blir över två meter, men stråstyrkan gör att den passar bäst på magra jordar där den kan ge tre ton kärna. Desto bättre är återväxten, den bör betas var tionde dag och blir gammal redan vid 20 centimeter.I år vill han jämföra olika rågtyper som skyddsgröda - grönråg, en hybridråg och Schmidt. Dels med insådd av en betesvallblandning med klöver, engelskt rajgräs, timotej och cikoria. Dels som en jämförelse av enskilda arter som engelskt- och italienskt rajgräs samt ängssvingel eftersom det är intressant att hitta betesalternativ utan baljväxter för att motverka klövertrötthet.Martin trimmar även gödsling och kalkning. Tendensen till kaliumbrister ska åtgärdas med K42 tidigt i vår. Kalkning ska göras årligen med 500 till 1 000 ton i stället för 3 till 4 ton vart femte år.– Spridningskostnaden blir högre men det ger en bättre gödslingseffekt och gynnsamt för marklivet.

large_5595.jpg

medium_5595.jpg

small_5595.jpg

thumbnail_5595.jpg

5595.jpg

<h2>”Måste våga ha korna på bete längre”</h2> I dagsläget ger driften, där en tredjedel av kons grovfoderintag är på betet, 8 400 kg ECM och vinst på mellan 500 000 och 800 000 kronor när alla omkostnader och löner är betalda.Han vill testa om en drift med 50 procent av grovfodret från bete skulle ge lika god lönsamhet eller till och med bättre, trots att korna kommer att mjölka mindre, kanske runt 7 000 liter. Hans bedömning är att i så fall skulle stödutfodringen på foderbordet under augusti och september kunna sänkas från 50 till 20 procent och det skulle minska mjölkmängden med två liter.– &nbsp;Jag är övertygad om att det vore lönsamt, men jag måste våga ha korna på bete längre på hösten trots att betet avklingar. Det är järnspöket, det frestar på att se mjölkmängden minska.Det är därför Martin nu korsar in mjölk-Simmental och Irländsk Holstein för att få ett avelsmaterial som är bättre på att utnyttja bete och som ger biffigare kalvar.

large_5560.jpg

medium_5560.jpg

small_5560.jpg

thumbnail_5560.jpg

5560.jpg

<h2>Kostnaderna lika intressanta</h2> Hans produktion är både en mjölk- och köttproduktion och nämner några intressanta ungefärliga siffror när han jämför årsintäkterna inklusive stöd i sin besättning med högavkastande kor och med dikor. Mellan tummen och pekfingret. 100 dikor ger 1 miljon kronor i intäkt, 100 mjölkkor som mjölkar 5 000 liter ger 2 miljoner i intäkt och 100 kor som mjölkar 12 000 liter ger 4 miljoner.– &nbsp;Intäkterna är intressanta, men kostnaderna är lika intressanta. Vår produktionskostnad per liter mjölk är 39 öre i juni, 1 krona i september och mellan 1,50 och 2 kronor på stall. Och en annan kostnadspost som pressar är maskinkostnaderna genom att leja för i stort sett alla säsongskörslor. Mina egna maskiner har ett bokfört maskinvärde på 1,5 miljoner kronor och lastartraktorn står för halva värdet, konstaterar Martin Ivarsson.

<h3>Siffror</h3> Mjölkavkastning i snitt, liter/dag *28 liter på försommaren * 22 liter i september * 32 – 38 liter på stall Produktionskostnad, kr/liter mjölk: • 39 öre i juni • 1 krona i september • 1,5 – 2 kronor på stall

<h3>Experimentet 2020</h3> Variant 1: Sådd 26 april: 100 kg kulturrågsorten Schmidt och 25 kg Orion Eko 11 Variant 2: Sådd 3 maj: 100 kg Schmidt och 20 kg italienskt rajgräs.

Ekomjölkproducenten Martin Ivarsson har skapat en god lönsamhet med 100 årskor som avkastar åtta ton. En tredjedel av grovfoderintaget är bete och han siktar på att nå 50 procent. Bland annat med råg som ger ett mjölkdrivande bete under den så kallade helvetesveckan.

Martin Ivarsson har skapat en god lönsamhet med 100 årskor.

Ju större andel bete desto bättre lönsamhet i mjölkproduktion

Djurhållning

Ekomjölkproducenten Martin Ivarsson har skapat en god lönsamhet med 100 årskor som avkastar åtta ton.