Malin Eborn

I Jordbruksverkets skördeprognos som publicerades i slutet av augusti spåddes spannmålsskörden bli ungefär 25 procent lägre jämfört med genomsnittet de senaste fem åren. Men när SCB tillsammans med Jordbruksverket på torsdagen släppte den preliminära uppskattningen av skörden 2018 var konsekvenserna av torkan betydligt större.

Den totala spannmålsskörden låg en hel miljon ton lägre än i augustiprognosen. Skörden är den lägsta på 59 år och hela 43 procent lägre än femårsgenomsnittet.

<h3>Säkrare resultat i novemberprognosen</h3>

Siffrorna som presenteras i augusti tas fram med hjälp av en metod som prognostiserar skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Novemberuppskattningen däremot bygger på en årlig enkätundersökning av ett statistiskt representativt urval av lantbrukare i Sverige och sker antingen genom att lantbrukare lämnar skriftliga svar på webben eller blir uppringda av lantbrukskunniga intervjuare. Därmed ger novemberprognosen ett betydligt säkrare resultat.

Har det någonsin varit såhär stora skillnader mellan prognoserna i augusti och i november?

– Nej det tror jag inte, inte i modern tid. Jag tycker nog att vi har lyckats rätt bra med prognoserna de flesta åren, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

De senaste fem åren har skillnaden i totalskörd mellan tidigare års prognoser och utfallet av de slutliga skördeuppskattningarna bara skilt några få procent. På Jordbruksverket var man medveten om att prognosmetoden hade svårigheter att ge rimliga prognoser då väderförhållandena avviker mycket från det normala som i år. Därför gjordes justeringar utifrån bland annat hur modellen missbedömde skörden 1992 då torkan också slog hårt mot lantbruket.

– Det är bara att konstatera att det inte var tillräckliga justeringar vi gjorde för att komma rätt, säger Harald Svensson.

Förändrar den här nya prognosen Jordbruksverkets förslag på hur torkstödet ska utformas?

– Vi har inte hunnit diskutera frågan i vilken mån den här nya skördeberäkningen skulle påverka vårt ställningstagande, säger han.

Hur ser du själv på att totalskörden i Sverige preliminärt ligger på 3,2 miljoner ton i år?

– Det stämmer till eftertanke över hur stor importen av spannmål blir och vilka priser den kommer kunna importeras till. Frågan är hur djurböndernas ekonomi påverkas av betydligt högre foderpriser samtidigt som produktpriserna på mjölk och kött hitintills inte dragit sig uppåt.

Spannmålsskörden prognostiserades till 4,2 miljoner ton i augusti. Nu justeras den ner till drygt 3,2 miljoner ton. Inte roligt att det blev så fel, säger Harald Svensson, Jordbruksverket.