Börge Nilsson

Statskontoret konstaterade redan för två år sedan att det IT-system som ska sköta utbetalningarna av EU-bidrag till landets lantbrukare blivit dubbelt så dyrt som det borde. Sedan dess har kostnaden ökat ytterligare, visar ATL:s granskning.

Men några alternativ till att ta den utgiften har egentligen aldrig funnits, hävdar Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson. EU:s nya jordbrukspolitik skulle gå igång från 2014 och när beskeden dröjde från EU om hur den skulle se ut vågade inte Jordbruksverket vänta. 2011 togs beslutet.

– Första kvartalet 2012 började vi bygga.

Problemet var att ingen visste vad som skulle byggas.

Var det inte fel att dra igång så tidigt?

– Nej, det känner jag mig väldigt säker på. Det var ett omtag vi inte kunde komma ifrån, säger Harald Svensson.

Det gamla IT-systemet hade tjänat ut. Nu skulle ansökningar ske digitalt, pappershanteringen minska och länsstyrelserna få ett beslutsstöd för snabbare handläggning.

Men framför allt var själva basen på väg att skrotas.

– Viktiga programvaror skulle sluta underhållas från 2018. Det var alltså inte hållbart perioden ut och det tvingade fram den här förändringen, säger Harald Svensson.

Den 1 oktober i år var det nya IT-systemet färdigt, men kostnaderna kommer att belasta ekonomin till 2023.

Och det, säger Statskontoret som granskat hanteringen, gör att verkets vanliga verksamhet inte klaras av, alltså att sköta jordbruks- och landsbygdspolitiken i stort.

Harald Svensson håller bara delvis med.

– Vi har klarat de utredningsuppdrag som regeringen har gett oss. Men den kunskapsuppbyggnad som vi tidigare gjort på eget initiativ, där borde vi ha gjort lite mera.

Om investeringen i det nya IT-systemet hade varit en engångshändelse som kunde utnyttjas i all framtid så vore det en långsiktig investering.

Så är det inte. Systemet är skräddarsytt till EU:s nuvarande jordbrukspolitik och måste byggas om i fall politiken förändras för nästa period.

– Att säga att det blir värdelöst tycker jag är felaktigt. Men frågan är hur mycket som kan återanvändas, om det blir 50 procent eller 25 procent eller något annat, säger Harald Svensson.

De signaler om innehållet som kommit från kommissionen hittills oroar, tycker han.

Förhandlingarna om Storbritanniens utträde och valet till EU-parlamentet i maj får honom dessutom att tvivla på att tidsplanen håller.

Därför har Jordbruksverket mer is i magen än senast innan de börjar bygga IT-systemet för programperioden 2021-2027.

– Den här gången är det mer sannolikt att starten blir förskjuten ett år eller rent av till 2023.

<h3>Så har Jordbruksverket skaffat fram pengarna</h3>• Eftersom det statliga anslaget inte räckte lånade verket hälften av kostnaden som skrivs av fram till 2023.• Fört över pengar från annan verksamhet som Jordbruksverket har i uppdrag att genomföra. • Regeringen har gett 240 miljoner kronor i extra anslag fördelat på fyra år, för att klara utveckling och underhåll av nya IT-systemet.

Notan för Jordbruksverkets IT-system landar på 660 miljoner kronor. Men redan inför nästa stödperiod 2021 kan stora delar behöva skrotas.– Att säga att det blir värdelöst tycker jag är felaktigt. Men frågan är hur mycket som kan återanvändas, säger Harald Svensson, chefsekonom.

Jordbruksverkets chefekonom ångrar inte att myndigheten började bygga systemet så tidigt i processen.

IT-systemet kan vara oanvändbart redan 2021

Företagande

Redan inför nästa stödperiod 2021 kan stora delar av Jordbruksverkets IT-system som kostar 660 miljoner behöva skrotas.