Härje Rolfsson

Besprutning av vetefält med växtskyddsmedel.

På Växtodlings- och växtskyddsdagarna i Växjö presenterade Jordbruksverket i tisdags de första beräkningarna på hur ett framtida glyfosatförbud kan påverka svenskt lantbruk. Det är många som är oroliga.

– Finns det någon framtid för svenskt lantbruk efter 2022 om vi inte får använda glyfosat, undrar Frans Johnson på Jordbruksverkets växtskyddscentral i Kalmar.

– Jag hoppas det och jag hoppas att ni håller med mig, säger han till publiken i Konserthuset i Växjö, där de flesta stora aktörerna inom svensk växtodling sitter samlade.

EU beslutade 2017 om att ge ett femårigt godkännande för glyfosat. Men om det efter 2022 förbjuds måste svenskt jordbruk göra en rejäl omställning.

– Det kommer få mycket stora konsekvenser, både odlingstekniskt och ekonomiskt. Men riktigt hur konsekvenserna kommer att se ut är det ingen som riktig vet.

Jordbruksverket håller på att ta fram beräkningar på hur fem exempelgårdar kan påverkas. De tar bland annat upp hur arbete, dieselförbrukning och maskinkostnader påverkas i odlingssystem med och utan glyfosat.

– Den tydligaste punkten är en ökad och tidigarelagd jordbearbetning utan glyfosat. Det är diesel och heavy metal som gäller.

Frans Johnson, ogräsrådgivare på Jordbruksverkets Växtskyddscentral i Kalmar.

Men Frans Johnson menar att det finns mycket lite underlag när det gäller forskning kring jämförelser mellan mekanisk och kemisk bekämpning av ogräs. Det gör att utredningen är svår.

– Med glyfosat kan man få 95 procents effekt mot till exempel kvickrot. Med mekaniska metoder kan man komma upp i 70 procents effekt.

Men det blir mycket dyrare. De första ekonomiska beräkningarna från de fem exempelgårdarna visar att ett glyfosatförbud kan innebära minskade intäkter på mellan 1 000 och 1 600 kronor årligen per hektar.

– Det blir inte lätt att ersätta de intäktsbortfallen.

Men det är inte nattsvart om ett förbud träder i kraft.

– Jag är övertygad om att vi inte kommer tillbaks till 70-talet om glyfosat försvinner. Vi har en helt annan verktygslåda mot ogräs i dag, både när det gäller maskinteknik och andra herbicider, säger Frans Johnson

Jordbruksverkets utredning är början på ett längre arbete och de första resultaten ska presenteras officiellt i mitten på januari 2019.

<h3>Glyfosat</h3>Glyfosat har sedan mitten på 70-talet varit en grundbult inom svensk växtodling. Användningen har ökat genom åren och nu är glyfosat den absolut största herbiciden inom svenskt jordbruk. Den står för 30 procent av den totala användningen av växtskyddsmedel i lantbruket. Det säljs cirka 600 ton aktivt ämne per år i Sverige.EU röstade med kvalificerad majoritet 2017 fram ett femårigt godkännande av glyfosat. I december 2022 går godkännandet ut. Vad som händer efter 2022 är osäkert. EU:s kemikaliemyndighet, ECHA, har tidigare konstaterat att glyfosat sannolikt inte är cancerogent och FN-organen WHO och FAO, med ansvar för jordbruk och livsmedel, har tillsammans konstaterat att glyfosat inte är cancerframkallande via kosten. WHO kom 2015 i en rapport fram till att glyfosat ”sannolikt” är cancerframkallande.En stor mängd rättsprocesser rörande glyfosat och växtskyddsmedlet Roundup pågår i USA. Tidigare i år dömdes tillverkaren Monsanto att betala ett mångmiljonskådestånd till en man som insjuknat i cancer efter att ha använt växtskyddsmedel innehållande glyfosat.

Jordbruksverket håller på att utreda effekterna av ett glyfosatförbud för svenskt lantbruk. De första resultaten pekar på stora ekonomiska bortfall och stora odlingstekniska effekter.

”Det kommer få mycket stora konsekvenser. Både odlingstekniskt och ekonomiskt.”