Sara Johansson

Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket, har länge förespråkat ett smalare landsbygdsprogram.

Bland annat stöd till bredband och lokal service på landsbygden tas ur landsbygdsprogrammet om regeringen följer Jordbruksverkets rekommendationer för hur landsbygdsprogrammet ska fungera under övergångstiden till nästa programperiod.

– De är viktiga, men alla politikområden kan inte lösas i landsbygdsprogrammet, säger Christina Nordin, generaldirektör för Jordbruksverket.

Myndigheten vill att resurserna i stället riktas mot stöd som man menar bättre uppfyller livsmedelsstrategins mål om ökad konkurrenskraft samtidigt som jordbrukets miljö- och klimatutmaningar möts med åtgärder som är både effektiva och efterfrågade. Antalet projekt- och investeringsstöd föreslås minska rejält medan miljöersättningar, kompensationsstödet, djurvälfärdsersättningarna och stödet för ekologisk produktion prioriteras. Christina Nordin hänvisar till <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/landsbygdsprogrammet-kritiseras-av-riksrevisionen/">Riksrevisionens kritiska rapport </a>från 2018 där det bland annat konstaterades att budgeten spreds för tunt över för många stöd, med krångel i handläggning och svårbedömd effektivitet som följd.

I regeringsuppdraget ingick att lägga förslag utifrån nuvarande budget, med alternativ för en budgetminskning med 30 procent. Med en 30-procentig nedskärning blir livsmedelsstrategins mål svåra att nå, enligt Jordbruksverket som också tittat på en 15-procentig minskning.

Färre insatser gör Jordbruksverkets arbete lättare, men Christina Nordin anser att det är en vinst även för lantbrukarna med myndighetens förslag. Förutsatt att budgeten inte minskar så blir det mer pengar till de rena lantbruksåtgärderna. Enklare hantering för Jordbruksverket är också till nytta för bönderna.

– Om vi förbättrar handläggningstiden så gynnar det förstås lantbruket. Men det räcker inte, vi måste jobba även med förenklingar av enskilda stöd.

Förslaget gäller strikt formellt bara de två år som <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/toppbrak-om-overgangsperioden/">övergångsperioden just nu </a>ser ut att sträcka sig. Men principerna, om färre och mer jordbruksinriktade insatser, är tänkta att styra arbetet med hur landsbygdsprogrammet ska se ut från 2023.

Det är mindre än ett halvår tills nuvarande stödprogram går ut och övergångsreglerna ska börja gälla. Svenska bönder har anledning att vara misstänksamma över <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/statens-skuldberg-till-lantbrukarna-vaxer/">Jordbruksverkets förmåga att ställa om</a>. Christina Nordin försäkrar att de inte behöver vara det den här gången.

– Vi föreslår inte förändringar i de stöd som blir kvar, så vi ser att vi är redo för det.

<h3>Stöd som föreslås tas bort från landsbygdsprogrammet</h3>BredbandSkogliga åtgärderStängsel mot rovdjurLantrasföreningarFäbodarLokal serviceutveckling<h3>Övergångsregler för den gemensamma jordbrukspolitiken</h3>Arbetet med att ta fram en ny gemensam jordbrukspolitik för EU är kraftigt försenad. Det gällande systemet går ut vid årsskiftet och alla inblandade är överens om att det krävs en övergångsperiod. EU-kommissionen tycker att det räcker med ett år medan EU-parlamentet och medlemsländerna vill ha två år.

Antalet stöd minskas i Jordbruksverkets förslag för vad som ska gälla under de närmaste två åren.

Antalet stöd minskas i Jordvbruksverkets förslag för vad som ska gälla under de närmaste två åren.

Förslag: Kraftigt slimmat landsbygdsprogram

Politik

Antalet stöd minskas i Jordbruksverkets förslag för vad som ska gälla under de närmaste två åren.