Mikael Marklund

Jordbruksverket förklarar många av problemen med att det inte gått att ta fram uppgifterna i rapporteringssystemet.

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling sågar sättet som Sverige skött kontrollen av tvärvillkorssystemet för 2015, 2016 och 2017 på ett flertal punkter. Därför blir det nu böter på drygt 23,8 miljoner euro, vilket motsvarar nästan 260 miljoner svenska kronor.

Det kunde dock ha blivit betydligt dyrare. Nu klassas agerandet som slarv, där taket är 10 procent av stödbeloppet. Men sanktionerna kunde ha varit minst 25 procent av det totala stödbeloppet.

Generaldirektoratet anser nämligen att det inte finns något avskräckande moment eftersom bristerna i kontrollsystemet gör att stödmottagarna som inte följer villkoren kan komma undan utan några påföljder på grund av det ineffektiva systemet.

Sverige kommer undan det då jordbrukarna i allmänhet är medvetna om kraven för tvärvillkoren, att det ändå genomförts kontroller och att jordbrukarna informerats om resultaten.

Några av punkterna som fått generaldirektoratet att reagera är:

• Inga kontrollrapporter har skickats från länsstyrelserna till Jordbruksverket för 2016 och 2017.

• Det fanns inga bevis på att det gjorts kontroller på CDB-rapporteringar när det gäller djurhändelser från 2015 och framåt.

• Det räcker inte med att utföra CDB-kontroller mellan 1 januari till sista juli, som de svenska myndigheterna gjort. Det ska ske kontroller hela kalenderåret.

• De svenska myndigheterna underminerar sanktionernas avskräckande effekt då stödmottagare inte påminns i tid om sina skyldigheter när det gäller tvärvillkoren.

Jordbruksverket förklarar många av problemen med att det inte gått att ta fram uppgifterna i rapporteringssystemet. Vilket får generaldirektoratet att konstatera att då kan inte heller myndigheterna göra de utvalda kontroller de ska göra. Något som i sin tur leder till ”bristande efterlevnad av betydande omfattning”.

Generaldirektoratet har också reagerat på en allt för stelbent tillämpning av regelverket. En jordbrukare med bara en sen anmälning till CDB (Centrala djurdatabasen) ska komma lindrigare undan än en som inte alls brytt sig om anmälningskraven när det beslutas om sanktioner, slår generaldirektoratet fast.

Jan-Erik Andersson, som driver rådgivningstjänsten EU-bonden, är inte förvånad över generaldirektoratets kritik. Och han tror att böterna på motsvarande knappt 260 miljoner kronor bara är början.

– Det handlar om hur Jordbruksverket skött sina uppgifter för 2015 till 2017. Men det har inte blivit några nämnvärda förbättringar under 2018. Och hinner knappast bli det under 2019. Så allt talar för att det blir fler år som får sanktioner. Då kan det mycket väl handla om 700 miljoner kronor för varje år.

Vilket innebär en risk att EU-kommissionen då inte längre ser det som slarv, utan som ett medvetet regeltrots.

Men det grundläggande felet ligger inte hos Jordbruksverket utan högre upp, menar han.

– Det här är regeringens ansvar som inte brytt sig om att anpassa myndighetsstrukturer i samband med att vi gick med i EU. Jordbruksverket kan bara vädja till länsstyrelserna att de ska vidta åtgärder – inte kräva, då de saknar befälsrätt. Våra grannländer Danmark och Finland har däremot genomfört genomgripande omorganisationer av de myndigheter som har hand om EU-stöden.

Han menar att brevet från generaldirektorat är en riktig käftsmäll för Jordbruksverket som kommer att bli kostsam. Men det stannar inte med att det ska skickas tillbaka en försvarlig summa till Bryssel:

– Priset för stödkaoset kommer att bli högt. Men även om det till slut blir sanktioner på 1,5 miljarder kommer det ändå sannolikt att bli ännu dyrare att lösa problemen som orsakar böterna.

Jordbruksverket har 30 arbetsdagar på sig att begära en förlikning. Sedan kommer frågan att hamna hos EU-kommissionen som tar beslutet om Sverige får böter på över en kvarts miljard eller inte.

<h3>Sanktionerna</h3>Beloppet som sanktionen grundar sig på är 10 procent av stödet till de åtgärder som omfattas av tvärvillkor, det vill säga nästan alla jordbrukarstöd. Sedan är sanktionen 10 procent av det beloppet.För åren 2015-2017 är det totala stödbeloppet cirka 30 miljarder kronor, vilket innebär att förslaget till korrigering är 1 procent av stödbeloppet.<h3>Stödkaoset</h3>De senaste tio åren har staten betalat ut 115,2 miljarder kronor i olika former av EU-bidrag. Prislappen för det arbetet ligger på 7,4 miljarder kronor, visar <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/stodkaoset-kostar-74-miljarder-att-betala-ut/">ATL:s granskning</a>.Det rör sig bland annat om kostnader för Jordbruksverkets IT-system, som efter många års utvecklingsarbete blev klart 1 oktober i fjol. Totalkostnaden landade på 660 miljoner kronor. Men redan till nästa stödperiod 2021 kan stora delar vara tvungna att skrotas. Kostnaderna kommer dock att belasta <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverkets-it-system-kan-vara-oanvandbart-redan-2021/">Jordbruksverkets ekonomi fram till 2023</a>.

Brister i tillämpningen av tvärvillkorssystemet kan leda till böter på nästan 260 miljoner kronor för Jordbruksverket. Blir det inte en omedelbar förbättring kan det bli betydligt dyrare, hotar EU-kommissionen.

Stödkaoset kan bli betydligt dyrare, hotar EU-kommissionen

Stora böter: Jordbruksverkets brister kostar en kvarts miljard

Företagande

Brister i tillämpningen av tvärvillkorssystemet kan leda till böter på nästan 260 miljoner kronor för Jordbruksverket.