Sara Johansson

EU-kommissionens ambition att ha ett beslut om en ny jordbrukspolitik inom ett år ter sig tämligen optimistisk efter att EU:s jordbruksministrar officiellt luftat sina åsikter om EU-kommissionens förslag för första gången. För varje uttalande till stöd för en specifik förändring fanns det minst ett som hävdade motsatsen.

Att det inte är jordbruksministrarna, eller jordbrukskommissionären, som beslutar om jordbrukspolitikens del av EU:s budget hindrade inte flera debattörer från att kritisera de föreslagna nedskärningarna i både direktstöd och landsbygdsprogram. Kritikerna kopplade nedskärningarna till EU-kommissionens påstående att miljökraven höjs med deras förslag.

– Bönderna förväntas göra mer för mindre pengar. Det är inte bara orättvist, det påverkar deras konkurrenskraft, sa Slovakiens jordbruksminister Gabriela Matecna.

Gian Marco Centinaio, knappt två veckor gammal som jordbruksminister i Italien, varnade för att minskade stöd kommer att leda till en flykt från branschen.

– Om vi minskar de finansiella incitamenten kommer vi att se många människor som lämnar jordbruket.

Rumäniens jordbruksminister Petre Daea påpekade att jordbruket inte bara påverkar klimatet, utan även påverkas negativt av klimatförändringarna, och att det borde märkas i budgeten.

– Våra bönder kan inte förväntas jobbar hårdare för mindre pengar under svårare omständigheter.

Sverige och Nederländerna tillhörde den grupp som försvarade en nedskuren budget, främst med hänvisning till Storbritanniens utträde. Jordbrukskommissionär Phil Hogan gjorde det i debattens inledning klart att han gärna hade sett mer resurser till jordbruket, men att rådande omständigheter gör det omöjligt så länge medlemsländerna inte vill skjuta till mer pengar till EU:s budget. I sitt avslutande anförande påminde han jordbruksministrarna om att det är en fråga för deras regeringschefer, och att det är fritt fram att ta upp det med dem.

– Jag önskar er lycka till med det, sa en möjligtvis ironisk kommissionär.

Många medlemsländer uttryckte skepsis över att EU-kommissionens förslag verkligen leder till de förenklingar som alla vill ha. Sven-Erik Bucht (S) är en av de som vill se mer förenkling, liksom hans finska kollega Jari Leppä.

– Att ha obligatoriska klimatkrav i direktstöden förenklar ingenting, sa Finlands jordbruksminister.

Förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska diskuteras som en enskild punkt vid nästa jordbruksministerråd, i juli.

Förslaget om obligatoriska stödtak har både vänner och kritiker bland medlemsländerna. Tysklands jordbruksminister Julia Klöckner var en av de som talade för att det ska vara frivilligt. Åsikterna skiljde sig också åt vad det gällde utjämning av direktstöden mellan medlemsländerna. Vissa vill se en större utjämning, andra ingen alls. Frågan om hur stort utrymme det ska finnas för kopplade stöd fick också många olika svar under den tre timmar långa debatten.

<h3>Största förändringarna i reformförslaget</h3>Minskning på stöden från 60 000 euro, tak vid 100 000.Medlemsländerna tar över utformningen av stöden.Större fokus på unga lantbrukare.Förgröningen försvinner.Mer av jordbruksbudgeten ska gå till miljö- och klimatåtgärder.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bucht-s-om-capreformen-blir-det-verkligen-forenkling/">Bucht (S) om Capreformen: Blir det verkligen förenkling?</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/eu-parlamentet-vill-inte-skara-ned-pa-jordbruksstoden/">EU-parlamentet vill inte skära ned på EU-stöden</a>

Budgetutrymme och förenkling engagerade när jordbruksministerrådet hade sin första formella diskussion om reformen av EU:s jordbrukspolitik.

LUXEMBURG. Alla EU:s medlemsländer har något att säga om Capreformen. Men vad det är varierar stort.

Rådet splittrat om Cap

Politik

Budgetutrymme och förenkling engagerade när jordbruksministerrådet hade sin första formella diskussion om reformen av EU:s jordbrukspolitik.