Tove Nilsson

Kor framför Kallsjön, Jämtland. Framför allt är det företag med nötkreatur som minskar i antal, visar ny statistik från Jordbruksverket.

Trenden att gårdarna blir färre och större fortsätter. Mellan 2016 och 2020 minskade antalet jordbruksföretag med 4 000, till 58 800.

Företagen blir färre i alla storleksgrupper, men främst är det de medelstora företagen som blir färre. De allra största och minsta företagen, som hästgårdar och fritidsjordbruk, minskar relativt sett minst.

Utvecklingen påverkar livsmedelsproduktionen på olika sätt, enligt Bengt Johnsson, agronom på Jordbruksverket.

– Färre och större företag, som kanske också är geografiskt koncentrerade, ökar å ena sidan sårbarheten. Får man ett sjukdomsutbrott i ett område och alla företag finns där så blir det en svårare situation. Är det väldigt få stora företag slår det hårdare än om det är spritt på flera, säger han och fortsätter:

– Å andra sidan kan stora företag ha mer möjlighet att stå emot sårbarhet, om arbetskraften är spridd på flera personer och genom att de har större möjlighet att investera i teknik som minskar sårbarheten.

Det är framför allt företag med lantbruksdjur som faller bort. Mellan 2016 och 2020 försvann 10 procent av dem och sedan 2005 har 34 procent försvunnit.

Inom mjölkproduktionen har 65 procent av företagen fallit bort sedan 2005. De uppgick förra året till 2 633 företag.

Enligt Bengt Johnsson minskar dock inte produktionen i samma takt som antalet företag.

– Till och med i mjölkproduktionen har vi sett en viss ökning av produktionen den senaste tiden. Även inom andra produktionsgrenar, som dikor och fjäderfä, ökar produktionen. Inom fjäderfä har produktionen ökat sett över en lite längre tidsperiod.

Den invägda mjölken ökade mellan 2019 och 2020, men har haft en nedåtgående trend sedan början av 2000-talet. 2005 vägdes det in 14 procent mer mjölk än 2020.

Att mjölkföretagen försvinner är en väldigt tråkig utveckling, tycker Claes Jonsson, mjölkproducent och vice ordförande i Sveriges Mjölkbönder.

– Det förstör ju på många sätt. Dels leder den här utvecklingen till sämre service för oss inom lantbruket genom att det blir färre serviceföretag runt omkring oss, dels leder det till en utarmad landsbygd.

Claes Jonsson, vice ordförande Sveriges Mjölkbönder och lantbrukare i Tibro.

Han har själv utökat sin produktion från 60 till 270 kor på 20 år. Men lönsamheten tyngs av dåliga villkor för produktionen och av ett lågt mjölkpris över tid, anser han.

– Det är ingen konstig utveckling då vi under många års tid har saknat minst en krona per kilo mjölk för att det ska vara lönsamt för genomsnittsproducenten, säger Claes Jonsson och fortsätter:

– Tre av tio liter mjölkprodukter som konsumeras i Sverige är importerade. Det är en följd av många års politiska beslut. Vi har helt enkelt för dålig lönsamhet. Mjölkinvägningen har minskat under den här tiden samtidigt som vi har haft en befolkningsökning.

Antalet växtodlingsföretag, trädgårdsodlingen borträknad, minskade med 6 procent till 47 700 företag mellan 2016 och 2020.

Antalet företag inom jordbruket fortsätter att minska i rask takt. Framför allt är det företag med nötkreatur som försvinner, visar ny statistik från Jordbruksverket. På 15 år har antalet mjölkproducenter mer än halverats.

Framför allt är det företag med nötkreatur som försvinner, visar ny statistik.

Jordbruksföretagen blir allt färre

Företagande

Framför allt är det företag med nötkreatur som försvinner, visar ny statistik från Jordbruksverket.