David Gustavsson

Mer innovation och höjd utbildningsnivå i bland annat bondeledet ska bryta trenden med jordbrukets sjunkande konkurrenskraft, enligt Jordbruksverket.

Avkastningen på eget kapital föll från 7 till 4 procent 2011-2017 i den så kallade primärproduktionen, som utöver jordbruk även omfattar trädgårds-, fiske och rennäringen samt vattenbruk, såsom fisk-, skaldjurs- och algodling.

Det framgår av Jordbruksverkets nya rapport ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019”.

Även livsmedelsindustrins avkastning på eget kapital eller lönsamhet sjönk under perioden, från 17 till 12 procent.

Jordbrukets lägre lönsamhetsnivåer beror främst på dåliga nettomarginaler, som speglar hur effektivt ett företag utnyttjar sin omsättning för att skapa ett överskott. I snitt minskade grenens nettomarginal med 5 procent.

Ett centralt begrepp i rapporten är ”arbetsproduktivitet”, ett mått på hur effektivt företagen använder sin arbetskraft. Hög produktivitet medför också att de kan producera livsmedel till lägre kostnad.

Men arbetsproduktiviteten minskade med 2 procent i primärproduktionen, till drygt 1,4 miljoner kronor per årsarbetstid. Som jämförelse ökade livsmedelsindustrins arbetsproduktivitet med 15 procent till 692 000 kronor per årsarbetstid. Den stora skillnaden beror delvis på att många företag i primärproduktionen drivs som enskilda firmor. Marginalerna ska då även täcka oavlönat arbete.

– Produktivitetstillväxten är lägre i jordbruket än i andra sektorer. En orsak är att utbildningsnivån är låg i hela den svenska livsmedelskedjan i jämfört med andra europeiska länder. Det hämmar både innovation och produktivitetstillväxt, då förmågan att ta till sig ny kunskap och teknik kräver en ganska hög kunskapsnivå, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på enheten Jordbruk och analys på Jordbruksverket.

Vad det i sin tur beror på är inte klarlagt. En teori är dock att jordbruken, med sina generellt låga löner, inte är tillräckligt attraktiva för högutbildade.

Ett annat viktigt begrepp i rapporten är ”förädlingsvärde”, ett produktionsmått som bland annat visar företagens bidrag till svensk BNP. Det används i det här fallet också som ett mått på innovationskraft, och mäter företagens förmåga att matcha sin produktion med efterfrågan och betalningsviljan på marknaden.

Primärproduktionens förädlingsvärde utvecklades klent med en uppgång på ynka 4 procent till knappt 28 miljarder kronor 2011-2016. Motsvarande siffra för hela livsmedelskedjan var däremot 25 procent.

Livsmedelshandelns förädlingsvärde steg med hela 27 procent under samma period, till drygt 76 miljarder kronor. Totalt ökade dagligvaruhandelns försäljning med 2,7 procent från januari 2018 till och med januari i år. Den totala butiksförsäljningen steg 2,4 procent och den totala e-handeln växte med 18,3 procent.

Den stabila men blygsamma försäljningsutvecklingen beror dels på hushållens sjunkande optimism och stigande bolåneräntor, men också på sänkta skatter och höjt bostadstillägg för vissa pensionärsgrupper.

– Rapporten visar hur läget var innan livsmedelsstrategin antogs 2017 och bekräftar att strategin ligger rätt, då den lagt tyngdpunkten på åtgärder inom primärproduktionen och livsmedelsindustrin. Vi ser främst att det behöver satsas på innovation och ökad kunskap inom dessa led, säger Camilla Burman.

Detta är något som lyfts i det förslag till ny handlingsplan som tagits fram av Jordbruksverket och Tillväxtverket och som i slutet av mars överlämnades till regeringen. Det finns också ett förslag om en samordnande myndighet med ansvar för livsmedelsstrategin. Den ska bland annat bidra till att stötta fördjupade samarbeten mellan de olika leden i livsmedelskedjan.

<h3>Handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020-2022 – ett urval</h3>Åtgärdstyp, åtgärder och kostnad.Tvärgående åtgärder	• Låt befintlig myndighet samordna livsmedelsstrategin vad gäller genomförande, koordinering, kommunikation och uppföljning.• Förläng handlingsplanen till 2025.• Ge stöd till regioner och länsstyrelser som arbetar med de regionala livsmedelstrategierna.Kostnad: 60 miljoner kronor				Kunskap och innovation• Satsa långsiktigt på behovsmotiverad forskning och på ökad innovation och inkubation samt andra kompetenshöjande åtgärder.• Prioritera livsmedelsforskning i nästa forskningsproposition.• Fortsätt delfinansiera Sweden Food Arena.Kostnad: 120 miljoner kronor															Regler och villkor• Öka transparensen i regelgivning samt regelanalyser från ett företagarperspektiv.• Fortsätt arbetet med digitalisering för effektivisering av tillståndshantering, kontroll och tillsyn.• Stärk företagsperspektivet och främja alla berörda myndigheters verksamheter i det avseendet.Kostnad: 60 miljoner kronor											Konsument och marknad• Utveckla offentliga måltider med bland annat fokus på hållbar mat.• Säkerställ att mat som upphandlas uppfyller de krav som ställs på svenska producenter.• Vidta även åtgärder för ökad livsmedelsexport samt för regionala exportprogram och livsmedelsansvariga på exportmarknader.Kostnad: 60 miljoner kronor	<h3>Arbetsproduktivitet – olika beräkningsmodeller</h3>Arbetsproduktiviteten i primärproduktionen, som bland annat inkluderar jordbruket, uppgår till cirka 1,4 miljoner kronor per årsarbetstid, visar Jordbruksverkets rapport.Som jämförelse ökade livsmedelsindustrins arbetsproduktivitet med 15 procent till 692 000 kronor per årsarbetstid. Den stora skillnaden beror delvis på att många företag i primärproduktionen drivs som enskilda firmor. Marginalerna ska då även täcka kostnaden för eget oavlönat arbete, till skillnad från i övriga led i livsmedelskedjan. Det beror också på att EU:s jordbruksstöd inkluderas i det så kallade förädlingsvärdet, som är branschens bidrag till Sveriges BNP. Beräkningsmodellen och alla nyckeltal som används i rapporten är vedertagna inom ekonomisk teori och används för att kunna utvärdera utvecklingen i hela livsmedelskedjan, enligt Jordbruksverket. EU-kommissionen har i stället uppskattat det svenska jordbrukets arbetsproduktivitet till 30 118 euro, motsvarande cirka 314 000 kronor. Siffran avser år 2016 och är framräknad med en annan beräkningsmetod, baserad på jordbruksstatistik.Källa: Jordbruksverket<h3>Om rapporten</h3>I rapporten ”Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin – årsrapport år 2019” undersöker Jordbruksverket konkurrenskraftens utveckling i bland annat den så kallade primärproduktionen som bland annat inkluderar jordbruks och trädgårdsnäringen. Men då hela livsmedelskedjan kartläggs undersöks även livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restaurangnäringen. Statistiken som rapporten bygger på visar hur läget såg ut innan livsmedelsstrategin antogs 2017. Det är främst perioden 2011-2016 som står i fokus.Undersökningens övergripande syfte är att se hur livsmedelskedjans alla led utvecklas utifrån regeringens livsmedelsstrategi. Strategins övergripande mål är att Sverige till 2013 ska ha en konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka och flera nationella miljömål nås.Tillväxtverket och Jordbruksverket är ansvariga myndigheter för detta arbete. I deras förslag till åtgärder i den nya handlingsplanen för strategin för 2020-2022 ber de om minst 300 miljoner per år till satsningen. Men det behövs även ytterligare finansiering från bland annat fonder och program samt den kommande forskningspropositionen.Källa: Jordbruksverket

Jordbrukets konkurrenskraft och lönsamhet fortsätter minska. Lönsamheten sjönk från redan låga nivåer mellan 2011-2017. Mer innovation och höjd utbildningsnivå i bland annat bondeledet ska bryta trenden, enligt Jordbruksverket.

Jordbrukets konkurrenskraft allt svagare – satsningar på ökad kunskap och innovation föreslås.

Jordbruksverket: Lantbrukare behöver mer utbildning

Lantbruk

Jordbruksverket hoppas att mer innovation och höjd utbildningsnivå i bondeledet ska bryta trenden.