David Gustavsson

Jordbrukets klimatutsläpp minskade med 3,4 procent mellan 2017-2018.

<p>Jordbrukets klimatutsläpp minskade med 3,4 procent mellan 2017-2018 – och med 11 procent mellan 1990-2018, <a href="https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/">enligt ny statistik från Naturvårdsverket. </a></p>

<p>Minskningen beror främst på att antalet mjölkkor och grisar blivit färre och att användningen av mineralgödsel avtagit sedan 90-talet. En allmän effektivisering av produktionen samt en bättre hantering av stallgödsel ligger också bakom nedgången. </p>

<h3>13 procent av landets totala utsläpp</h3>

<p>År 2018 uppgick de totala växthusgasutsläppen från den svenska jordbrukssektorn till 6,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 13 procent av Sveriges totala utsläpp.</p>

<p>Hälften utgjordes av lustgasutsläpp, vilket gör jordbruket till den största enskilda utsläpparen av den växthusgasen. Cirka 48 procent av utsläppen bestod av metan och resten av koldioxid. Ungefär hälften av sektorns utsläpp har koppling till produktionen av animaliska livsmedel.</p>

<h3>Utsläpp från mineralgödsel ökar</h3>

<p>Försäljningen av mineralgödsel har minskat med 18 procent sedan 1990, vilket motsvarar en ungefär lika stor utsläppsminskning i procent. Men enbart sett till de senaste sex åren så har dessa utsläpp ökat med 24 procent efter ökande försäljning. En kombination av bra väder för höstsådda grödor ledde exempelvis till en ökad användning mellan 2014-2015.</p>

<p>Det totala nettoupptaget av växthusgaser inom markanvändande sektorer, däribland jord- och skogbruk, har ökat med drygt 24 procent sedan 1990. Störst är kolinlagringen på skogsmark.</p>

<h3>Mätproblem</h3><p>Växthusutsläpp i form av lustgasavgång från åker- och betesmark, samt användningen av fossila bränslen och utsläpp som sker i andra länder vid exempelvis framställning av mineralgödsel och foder är inte inkluderade i siffrorna ovan, utan redovisas under andra sektorer.</p><p>Men om de skulle redovisas under jordbrukssektorn blir de totala utsläppen från hela sektorn drygt 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar drygt 20 procent av de totala nationella utsläppen.</p><p>Källa: Naturvårdsverket</p><h3>Koldioxidekvivalenter</h3><p>… är ett mått som bland annat FN:s klimatkonvention och EU-kommissionen använder sig av.</p><p>Måttet tar hänsyn till att olika klimatgaser bidrar olika mycket till växthuseffekten.</p><p>Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.</p><p>Livsmedelskonsumtionen utgör i dag runt en fjärdedel av de svenska hushållens sammanlagda klimatavtryck, motsvarande i snitt två ton koldioxidekvivalenter per person och år.</p><p>Årligen orsaker svenskens konsumtion i snitt mellan 8-10 ton koldioxidekvivalenter – medan en hållbar global nivå är satt till som mest 2 ton per person och år.</p><p>Källor: Rise, Mat.se, Naturvårdsverket, FN:s klimatmål och Världsnaturfonden</p>

<p>I fjol fortsatte utsläppen av klimatgaser från det svenska jordbruket att sjunka, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket.</p>

Främsta orsaken: Antalet mjölkkor och grisar har blivit färre.

Allt mindre klimatutsläpp från svenskt jordbruk

Lantbruk

Beror bland annat på att antalet mjölkkor och grisar blivit färre, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket.