Roland Johansson/TT

Jorden borde vara på rask väg in i en ny nedisning. I normala fall hade stora delar av norra halvklotet idag varit snötäckt året om. Istället blir klimatet allt varmare.

Redan för 10 000 år sedan, under jordbrukets barndom, högg människorna ned skog och brände upp stora arealer med buskmark och gräs. Effekten blev stora utsläpp av växthusgaser,

Omvandlingen accelererade under de efterföljande årtusendena när människorna odlade upp allt större arealer mark.

Så tidigt som för 7 000 år sedan fanns stora jordbrukarsamhällen i Kina. I Europa blev en omfattande avskogning märkbar för 6 000 år sedan.

I östra Asien anlades stora risfält vid ungefär samma tidpunkt, med väldiga metanutsläpp som följd. Metan är en av de mest aggressiva växthusgaserna.

Så småningom intensifierades jordbruket ytterligare och spreds till andra delar av jorden – Nord- och Sydamerika, Afrika, Nya Guinea. Hjordarna av tamdjur växte vilket krävde stora arealer betesmark.

Jordens inlandsisar och glaciärer hade varit på kraftig frammarsch i dag, om inte de tidiga jordbrukarna förändrat jordens klimat. Glaciären på bilden finns i Antarktis.

Allt detta fick dramatiska effekter på klimatet. I stället för en ny nedisning av jorden stabiliserades temperaturerna ända fram till vår egen tid.

Nedisningar och värmeperioder – så kallade mellanistider eller interglacialer – har avlöst varandra under hela den 2,5 miljoner år långa period vi kallar istiden. Vi lever själva i en mellanistid, kallad holocen, som började för cirka 12 000 år sedan när inlandsisarna slog till reträtt efter att ha hållit jorden i ett järngrepp under cirka 100 000 år.

Detta har varit den typiska rytmen under hela istiden – långvariga glacialer med en längd på 40 000 eller 100 000 år, avbrutna av kortare interglacialer med en längd på 10 000-20 000 år.

I studien, som publiceras i Scientific Reports, har forskarna jämfört vår nutida interglacial med en liknande som inträffade tidigare, från 790 000 till 777 000 år sedan.

Den har inget namn utan kallas bara MIS19 efter beteckningen Marine Isotope Stage 19, men är på många sätt och vis identisk med den nuvarande mellanistiden, och har ofta tjänat som en analog period vid olika typer av jämförelser.

Is täcker hamnen i staden Konstanz vid Bodensjön i Tyskland under en köldknäpp i februari 2018. Sådana syner hade varit mycket vanligare om inte klimatet värmts upp de senaste 5 000 åren.

Men MIS19 avviker markant från vår egen tid på en viktig punkt. Enligt studien blev MIS19 efter en varm inledning gradvis allt kallare under cirka 10 000 år, ända tills perioden definitivt tog slut och en ny nedisning definitivt tog sin början. Det hela återspeglades i successivt sjunkande koldioxidhalter i atmosfären.

Vår nuvarande mellanistid, holocen, började på exakt samma sätt. Men sedan hände något. Halterna av växthusgaser, koldioxid och metan, som började sjunka för cirka 10 000 år sedan vände plötsligt riktning och började stiga för 5 000-7 000 år sedan.

Enligt studien finns det bara en rimlig förklaring. Jordbruket hade vid den tidpunkten nått en sådan omfattning att det börjat påverka klimatet – en utveckling som bara accelererat sedan dess.

Temperaturerna fluktuerade något därefter, men har i princip hållit sig förvånansvärt stabila i stället för att sjunka stadigt som de gjorde under MIS19.

Omfattande risodlingar blev allt vanligare i Asien redan för 6 000 år sedan. De gav upphov till stora utsläpp av metangas, en av de mest aggressiva växthusgaserna. Bilden är tagen i Indien.

Runt 1850 borde temperaturen på jorden ha varit 1,3 grader kallare om mönstret hade varit exakt detsamma som under MIS19. I Arktis skulle skillnaden ha varit ännu mer påtaglig, cirka 5-6 grader kallare. Stora områden i Sibirien, Kanada och Alaska som i dag är snöfria under sommaren borde ha varit täckta av snö året om.

Räknar vi in perioden efter 1850 blir skillnaderna ännu större. Temperaturerna har stigit med ytterligare en grad Celsius, vilket gör att vi avviker från MIS19 ännu mer.

Det tycks med andra ord som om de tidiga jordbrukarna kan ha förändrat klimatet på jorden på ett dramatiskt sätt. De satte möjligen stopp för en nedisning som kanske redan borde ha varit här. Tack vare dem har vi sluppit undan inlandsisarna. Å andra sidan lade de grunden för en klimatförändring som kan orsaka svåra skador på naturen och våra samhällen.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/klimatklivet-ar-en-mojlighet-for-lantbruket/">Klimatklivet - en möjlighet för lantbruket</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/insekter-hot-mot-skordarna-vid-varmare-klimat/">Insekter hot mot skördarna vid varmare klimat</a>

<h3>Fakta: Istider</h3>Istider har inträffat vid flera tillfällen i jordens historia, bland annat så tidigt som för 2 300 miljoner år sedan. För 720 till 640 miljoner år sedan var möjligen hela jorden nedisad.Mer sentida istider inträffade under karbon- och permperioderna för 320 till 260 miljoner år sedan.Den senaste istiden började för cirka 2,6 miljoner år sedan och pågår fortfarande. Den kännetecknas av återkommande nedisningar, glacialer, avbrutna av varmare mellanistider eller interglacialer. Vi lever för närvarande i en sådan mellanistid.Nedisningarna hade till en början en längd på cirka 41 000 år, men de senaste 800 000 åren har de varit betydligt längre, cirka 100 000 år.Interglacialerna är alltid kortare, cirka 10 000-20 000 år.Källa: NE, Scientific Reports

Vi lever i en mellanistid som är helt onormal. Vi borde vara på rask väg in i en ny nedisning med mycket kallare klimat än idag – i stället blir det allt varmare på jorden.Orsaken är sannolikt de tidiga jordbrukarnas omvandling av naturen, enligt en ny studie.

Enligt ny studie lever vi i en mellanistid som är helt onormal.

Jordbruket satte stopp för istiden

Växtodling

Orsaken för vår nuvarande mellanistid är sannolikt de tidiga jordbrukarnas omvandling av naturen, enligt en ny studie.