Fredrik Stork

Tack vare ett tätt maskinsamarbete med grannen som bygger på att nästan alla maskiner köps in gemensamt, är Erik Hermelin övertygad om att han får en väldigt bra driftsekonomi på de gemensamma inköpen.

Har du någon investeringsfilosofi?

– Det kan jag inte säga att jag har. Men när det gäller traktorer försöker vi köra 7 000-10 000 timmar som ett slags riktmärke. Det beror på att vi vill få ett hyfsat värde på dem, och det gör också att vi exempelvis servar dem på märkesverkstäder.

– Tar vi tröskan exempelvis, så brukar vi kolla av värdet vartannat år, och om vi sedan lyckas snoka rätt på något intressant så kan det leda till att vi byter in den, exempelvis om man får ett bra bud på en demotröska. Vi har samarbetat på det här sättet i 14 år, jag och min kollega.

– Övriga maskiner ersätter vi efter behov, i takt med att saker och ting utvecklas. Men målet är alltid att vi ska ha en hyfsad modern maskinpark till vår areal. I år har vi exempelvis tittat på kultivatorer eftersom den eventuellt ska bytas.

Hur fungerar maskinsamarbetet? Drar ni alltid åt samma håll?

– Vi jobbar tajt tillsammans och hjälper varandra på alla sätt. Däremot har vi lite olika jordarter. Han har leriga och jag har lättare. När vi bytte såmaskin, fastnade vi exempelvis för en Spirit i stället, som jag tycker passar bättre på lättare jordar. Den funkar även bra på hans jordar.

– När det gäller sprutor och gödningsspridare håller vi oss till Amazone, mest för att vi vill att all teknik ska fungera och vara kompatibel. Förra året bytte vi också plogmärke från Kuhn till Överum. Vi har också täta dialoger med alla maskinhandlare i området, där ingen är exkluderad. Eftersom det kommer nya grejer och erbjudanden hela tiden känns det relevant.

Hur mycket tid skulle du säga att ni lägger på ett större inköp, låt oss säga en spruta eller en tröska?

– Det är svårt att säga, men nog vill vi göra ett bra bakgrundsarbete. Det kan i sin tur mynna ut i förhandlingar med flera märken. I år har vi testat och haft extra fokus på kultivatorer. Vi värdesätter även närheten. I Skåne är vi bortskämda med det. Men en bra serviceorganisation är oerhört viktigt.

Hur mycket lämnar ni åt magkänslan?

– Den är också med. Vi värdesätter beprövad teknik, och gärna sånt som man har kunnat studera åtminstone i två år. Jag gillar inte att vara först på bollen med ny teknik.

Räknar ni på investeringarna?

– Ja det gör vi. Vi räknar på restvärdet, och hur maskinerna passar in i vårt arealunderlag. Vi tittar även på hur mycket maskinerna kommer att gå på respektive gård, eftersom vi slår ut reservdelskostnaderna på respektive areal. Jag har även räknat baklänges på traktorerna för att summera den verkliga timkostnaden, och då har den ibland varit bättre än den budgeterade.

Är det bra ekonomiskt att samarbeta?

– Ja, det har det absolut varit, eftersom arealunderlaget blir hyfsat stort. Hade det varit 1 000 hektar hade det blivit ännu billigare. Men hade jag tvingats köra själv hade jag nog kört med äldre grejer. Detta gör att vi kan unna oss bättre teknik. Eftersom samarbetet gör att vi får upp timmarna på maskinerna blir det också en bättre driftskalkyl.

Vad är svårast och lättast att köpa?

– Tröska är klurigt. Där får man lägga rätt så mycket tid, eftersom det finns så mycket detaljer som man måste gå igenom och få kännedom om. Det handlar om att få en bild av vad den ena eller andra modellen kan utföra. Här spelar historisk och service också viss roll.

Ligger du någonsin sömnlös inför maskinbeslut?

– Nej jag har värre problem än det, säger Erik Hermelin och skrattar.

– Det kan jag inte säga att jag gör. Men den dag man gör affären är man så klart uppe i varv.

Du ska få ett påstående. Ett företag säger att deras produkt är 5 procent mer bränsleeffektiv än konkurrenternas, eller att deras spets eller pinne ger en jordbearbetning i världsklass. Nöjer du dig med det eller ber du dem lägga fram bevis som styrker påståendet?

– Jag tar nog in argumentet och lyssnar på vad de säger. Men jag brukar inte dissekera den typen av frågor så väldigt djupt. Sen ska personalen som kör maskinerna också vara involverade när man byter, även om vi tar de avgörande besluten. De kan ofta komma med kloka synpunkter. Kultivatorer och sånt vill man i så fall gärna testa. Genom att byta ut bara en pinne eller liknande kan man också få en bild av hur länge de håller och vad de presterar.

Vilket är bästa maskinköpet?

– Det är nästan så man skäms, men en Volvotraktor som var oerhört billig. Den såldes sen för mer än vad jag gav för den, på grund av att Volvo har fått ett sånt uppsving.

När väljer ni nytt respektive begagnat?

– Det styrs också av tillfälligheterna. Ett exempel är kultivatorn som vi har i dag. Den var begagnad, men hade ett försäkringsärende på sig på grund av en trafikskada eller något. Maskinfirman rättade till detta, så den blev väldigt bra. En av Kuhn-plogarna vi köpte var också begagnad, även om begagnade plogar ibland kan vara ganska slitna. Den funkade dock bra på de lättare jordarna.

– Ja, vi odlar vall till hästar, och hela den kedjan hyr vi in. Sen hyr vi även in gödselkörning med tunna och även fastgödselspridare samt även halmpressning. Det är i dag nästan nödvändigt eftersom vi inte har arealunderlag för gödselspridningen. Sen har vi även mycket att göra när de väl ska gå.

Saknar du teknikkonsulttjänster?

– Någon gång har vi ställt frågor till Hushållningssällskapet om sånt vi inte känner till. Sen är man ju road och har ett maskinintresse. Så om man lyssnar in försäljarna och pratar med konkurrenterna så kan det ibland hända att konkurrenterna försöker motbevisa det.

Erik Hermelin är jordbrukare i Sjöbo i Skåne och har grisuppfödning som huvudnäring. I sin växtodling har han ett tätt maskinsamarbete med grannen, som innebär att alla maskiner utom traktorerna köps in tillsammans. Totalt brukar de runt 700 hektar (ungefär hälften var) i varsitt bolag.Erik Hermelin är sist ut i ATL:s serie om hur man lyckas med sina maskinköp.

Lantbrukaren Erik Hermelin har hittat framgångsreceptet.

Han maskin-samarbetar – med grannen

Marknad

Ett samarbete med delade maskiner för grannarna i Sjöbo har lett till positiva ekonomiska effekter för jordbrukarna i Skåne.