Anna Trenning-Himmelsbach

Den nya generationens fungicider, SDHI-medel, används mot svampsjukdomar i spannmål i Sverige och är exempelvis effektiva mot en av de allvarligaste sjukdomarna i höstvete, svartpricksjuka.

Franska forskare säger att SDHI-preparat kan öka riskerna för att utveckla sjukdomar som parkinson och alzheimer.

Deras studie väcker stor uppmärksamhet i Frankrike, där användningen av den nya generations fungicider har exploderat under de senaste åren. Bekämpningsmedlen mot svampsjukdomar är vanliga inom jordbruket, men används också bland annat på fotbollsplaner.

– Men preparaten stoppar inte bara svampars utveckling, utan påverkar också celler hos en rad levande arter, som människor, maskar och bin. Vi misstänker att medlen är en av orsakerna till utarmningen av den biologiska mångfalden, säger Pierre Rustin.

Enligt Pierre Rustin existerar det i dag få vetenskapliga studier om de här medlen, och han anser att jordbrukare därför omedelbart borde sluta att använda dem i förebyggande syfte.

Han är professor och genetiker, och leder det forskningsteam som har undersökt SDHI-preparaten. Resultatet av deras studie publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Plos One.

Forskarna har bland annat konstaterat att substanserna Bixafen och Fluxapyroxad, som också används i Sverige, påverkar mänskliga celler.

– Men det finns all anledning att anta att sex andra liknande preparat, som används i Frankrike, har samma inverkan, säger Laurence Huc, som också deltar i studien som toxikolog hos jordbruksforskningsinstitutet INRA.

En av förklaringarna till att medlen trots allt används flitigt är att det finns brister i hur de prövas på mänskliga celler innan de släpps på marknaden, hävdar forskarna. Testerna görs i en miljö som är rik på glykos, vilket gör att cellerna kan överleva onaturligt länge.

Enligt Pierre Rustin existerar det i dag få vetenskapliga studier om de här medlen, och han anser att jordbrukare därför omedelbart borde sluta att använda dem i förebyggande syfte.

De franska forskarna kommer nu att fortsätta sina studier av SDHI-preparatens inverkan på levande arter. De vill också genomföra studier av hur medlen påverkar avkastningen inom jordbruket.

– Vi har vänt oss till en rad olika instanser för att få svar på den frågan. Men utan resultat, säger Pierre Rustin.

ATL frågar den svenska Kemikalieinspektionen om det existerar farhågor i Sverige kring användningen av de här medlen.

– De växtskyddsmedel som är godkända i Sverige har passerat godkännandesystemet i EU och i Sverige. Det betyder att användningen inte har bedömts ge oacceptabla risker, svarar Runa Njålsson hos Kemikalieinspektionen.

<h3>SDHI-preparaten</h3>SDHI-preparaten dödar svampar i ett tidigt stadie, genom att blockera andningen i svamparnas celler (SDHI betyder SuccinateDeHydrogenaseInhibitors).Enligt det franska forskarteamet har substanserna också en liknande negativ inverkan på utvecklingen av mänskliga celler, liksom en rad andra arter. Forskarna har framförallt studerat två SDHI-preparat; Bixafen och Fluxapyroxad. Men de hävdar att det finns all anledning att anta att ytterligare sex preparat, som används i Frankrike, har samma effekt.Fyra av dessa åtta preparat används i Sverige: Bixafen, Fluxapyroxad, Fluopyram och Isopyrazam.

Flera fungicider av den nya generationen är skadliga för både människor och djur, enligt en fransk studie. SDHI-preparaten kan vara en av orsakerna till att den biologiska mångfalden utarmas, säger forskarna.– Det finns brister i hur medlen testas innan de släpps på marknaden, hävdar professorn Pierre Rustin.

Flera fungicider av den nya generationen är skadliga för både människor och djur, enligt en fransk studie.

Jordbrukare riskerar parkinson och alzheimer

Lantbruk

Flera SDHI-preparat av den nya generationen är skadliga för både människor och djur, enligt en fransk studie.