Johan Schück

ATL:s ekonomikrönikör Johan Schück menar att effekterna av en hård Brexit kan bli stora.

Brexit tynger ekonomin, framför allt genom den stora osäkerheten. De ännu obesvarade frågorna är många:

Ska Storbritannien lämna EU med eller utan avtal? När det kommer det i så fall att ske? Finns det andra alternativ som en ny folkomröstning eller kan britternas utträdesansökan helt tas tillbaka?

Allt detta berör både Storbritannien och EU-länderna, däribland Sverige. För svensk del är det strax under sex procent av varuexporten, men mer än tio procent av tjänsteexporten, som går till den brittiska marknaden. Brexit betyder inte att handeln upphör, däremot att den försvåras och kan tvingas söka nya vägar.

De direkta effekterna på den svenska ekonomin ser ändå ut att bli ganska begränsade, även vid en hård Brexit utan avtal. Men de indirekta effekterna, som inbegriper olika marknadsstörningar, kan bli mycket större. Då ska man också beakta följderna för andra EU-länder, som i sin tur påverkar Sverige. Vad som blir summan av alltihop är än länge obekant.

Brittiska ekonomin har redan tappat tempo. Framför allt är det företagens investeringar som minskar, även om missmodet sprider sig ända till hushållen. Industrin gynnas dock tillfälligt av en svag pundkurs.

Men bilindustrin i Storbritannien, som är en viktig bransch och till stor del är utlandsägd, överväger att flytta ut tillverkning för att även i fortsättningen kunna stanna innanför EU:s tullmur. Finanssektorn i Londons city har redan omlokaliserat verksamheter till finanscentra inom euroområdet som Amsterdam, Dublin, Frankfurt och Paris.

Osäkerheten kring EU-utträdet är nog främsta skälet till att det brittiska pundet på senare tid har försvagats kraftigt mot andra valutor. Det gäller även mot svenska kronan, trots att också den har tappat en hel del. Men under loppet av mars rör det sig ändå om en nedgång från cirka 12:35 kronor per pund till omkring 12:20 kronor.

De kortsiktiga ekonomiska följderna av Brexit beror sedan i hög grad på vilket beslutet faktiskt blir, vilket ännu är oklart.

Ett utträde med avtal (mjuk Brexit) får mer begränsad effekt, såvida frihandeln med EU-länderna då kan fortsätta relativt ostört. OECD räknar då i en färsk prognos med att Storbritannien får en BNP-ökning på 0,8 procent i år och 0,9 procent under nästa år, vilket är ungefär samma som för euroområdet. Det är långt ifrån lysande, men inte heller katastrofalt.

Utan avtal (hård Brexit) kan däremot det brittiska EU-utträdet få kaotiska konsekvenser, med brist på nödvändiga importvaror och störningar i kommunikationerna med länder på den europeiska kontinenten. Det verkar visserligen som om flygförbindelsernas skulle fungera, medan det blir värre med tåg och bilfärjor.

Att detta skadar ekonomin är självklart, men hur mycket kan inte säkert bedömas. Troligt är ändå att Storbritannien går in i recession - negativ tillväxt - och att även en del av EU-länderna kännbart drabbas.

På längre sikt är det avgörande hur Storbritannien väljer att inrikta sig, sedan man har lämnat EU. Här beror mycket på de överenskommelser som britterna kan uppnå med både EU och länder utanför Europa. Men USA har redan markerat en tuff attityd och intresset från gamla samväldesländer som Kanada och Australien eller Indien verkar inte överväldigande.

På den ekonomiska världsscenen blir Storbritannien en betydligt mindre aktör än tillsammans med övriga EU. Det är inte säkert att britterna kan behålla vad som EU efter långa förhandlingar har uppnått med tunga länder som Japan och Sydkorea.

Men för britterna är Brexit i första hand en politisk fråga, även om den inverkar på ekonomin. I brittiska parlamentet bedrivs ett spel där det i hög grad är partitaktiken som styr. Men där finns också starka ideologiska övertygelser för och emot EU-medlemskapet, vilket splittrar de två stora partierna: konservativa Tories respektive socialistiska Labour.

Tory-regeringen under Theresa May har in i det sista hoppats på att kunna sluta ett avtal med EU och på så sätt få till stånd en mjuk Brexit. Men May har misslyckats med att vinna parlamentets stöd och förlorat flera avgörande omröstningar, senast nu i fredags. Hennes enda framgång är att ha lyckats flytta tidpunkten för utträdet från den 29 mars, till två alternativa datum: den 12 april eller den 22 maj.

Den 12 april, alltså mycket snart, är datum för en hård Brexit, utan avtal. Den 22 maj gäller däremot vid en mjuk Brexit, förutsatt att premiärminister Mays avtal med EU slutligen har godtagits av parlamentet.

Nytt i situationen är dock att premiärminister May nu har förlorat initiativet i Brexitfrågan, sedan parlamentet har bestämt sig att ta över. Det är ett unikt läge som kunde öppna för andra lösningar, även om tiden är mycket knapp.

Men frågan är då vilka dessa lösningar skulle vara, eftersom de voteringar som har genomförts i parlamentet visar att det inte finns majoritet där för något av alternativen till Brexit.

Möjligen kan dörren ändå öppnas för en ny folkomröstning som ger möjlighet för de brittiska väljarna att ta ställning till EU-utträdet. Det är dock inte klart vad en majoritet av de brittiska väljarna numera anser om Brexit: opinionsmätningarna tyder på att ja- och nejsidorna är nästan lika stora. Resultatet blir därför högst osäkert.

Tillbakadragande av Storbritanniens utträdesansökan från EU har seglat upp som ett annat alternativ. Men det skulle kräva att parlamentet går emot resultatet av den tidigare folkomröstningen, vilket man hittills inte har varit beredd till. Ett skäl är att regeringspartiet Tories i så fall skulle splittras och förlora makten för lång tid framöver.

Sista ordet från parlamentet behöver dock inte vara sagt, utan andra alternativ kan komma fram under den närmaste veckan som ser ut att bli dramatisk. Men det är oklart om premiärminister May skulle böja sig för sådana beslut som går henne emot. Följden kan då istället bli att hon tvingas avgå eller utlysa nyval.

EU har nu kallat till toppmöte den 10 april. Där kan man besluta att Storbritannien får dröja med utträdet, såvida det går att nå enighet om detta mellan EU-länderna. Men förutsättningen är då att en majoritet i brittiska parlamentet har kunnat samlas kring en ny linje när det gäller relationerna till EU. Det kan till exempel gälla en tullunion, vilket i en tidigare omröstning fick ganska stort stöd.

Men ifall parlamentet tvärtom fortsätter att rösta nej - både till mjuk Brexit och andra lösningar - återstår en hård Brexit som enda möjligheten. Då spelar det ingen roll att en stor majoritet av ledamöterna inte önskar ett sådant slut på EU-medlemskapet.

Skälet är, helt enkelt, att Storbritannien har ansökt om utträde ur EU och att nu är framme vid tidpunkten då det är dags att lämna. När avtalet som Theresa May förhandlade fram har underkänts, så genomförs Brexit ändå – men utan avtal.

Annars måste något annat beslut tas av parlamentet och godtas av EU, mycket snabbt.

Oavsett vad man kan tycka om den oklara situationen, är det därför säkrast att göra sig beredd på en hård Brexit den 12 april. Allt annat får komma som en glad överraskning.

De indirekta effekterna av en Brexit utan avtal kan bli stora. Även om sista ordet inte är sagt gör svenska företagare klokt i att vara beredda, skriver ATL:s ekonomikrönikör Johan Schück.