Johan och Debbie van de Kamp och Benny Hissink.

Efter att ATL besökte gården har <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/deras-ladugard-brann-ner-ar-glad-vi-har-djuren-kvar/">ladugården brunnit ner.</a>

Nu bor han och frun i Överklinten i Västerbotten där de har mjölkproduktion tillsammans med kompanjonen Benny Hissink.

Släktingarna i Nederländerna tror att Johan, Debbie och Benny lever i totalt mörker långt upp i norra Sverige. De förstår inte att när det väl blir ljust i byn Överklinten i Robertsfors kommun så är det ljust dygnet runt och det växer så det knakar.

Vårbruket går fort, när snön försvinner exploderar det, säger Johan entusiastiskt när han tar emot på Morlunda lantbruk.

Gården känns som en miniatyr av Nederländerna med betesmarker runt omkring. Tulpanerna har just börjat titta fram och ger hopp om att det blir vår även så här långt norrut och i hagen går Debbies svarta frieserhästar.

Hon och Johan sökte i hela Skandinavien efter en gård som de kunde köpa. De är bägge utbildade på naturbruksgymnasium i Nederländerna och det var självklart att de ville ha en egen gård så småningom. Något som var omöjligt i Nederländerna.

– Det finns så litet mark där. Min pappa har bara tre hektar till sin gård, resten arrenderar han och varje hektar kan kosta 12 000 kronor per år att arrendera. Att köpa en gård går på mellan 25 och 30 miljoner kronor. Eftersom mina föräldrar var för unga för att lämna över sin gård åkte vi runt och tittade i Norge, Danmark och Sverige, berättar Johan van de Kamp.

Några vänner hade redan köpt en gård i Falkenberg som de besökte och 2012 slog de till och köpte en gård utanför Tierp i Uppland. Efter några år började de fundera på att utöka mjölkproduktionen på gården.

– Men då var vi tvungna att bygga en helt ny ladugård och vi visste inte om det var värt det på det där stället. Dessutom ville min barndomsvän från Nederländerna, Benny gärna vara delägare, så då föddes tanken på att köpa en annan gård med bättre förutsättningar, säger Johan van de Kamp.

Några andra nederländska familjer hade då redan upptäckt att Robertsfors kommun mellan Skellefteå och Umeå är en riktig pärla när det gäller mjölkproduktion. Här finns uppodlade landskap sedan generationer tillbaka och en lång tradition av mjölkkor. Kommunen är i dag Sveriges femte ko-tätaste. För 6,5 miljoner kronor kunde de köpa gården som hade plats för 130 kor och lika många ungdjur.

– Vi har byggt en ny hall med plats för både ungdjur och maskiner. På så sätt kan vi öka till 200 årskor och lika många ungdjur. Vi valde också att satsa på att köpa in två nya robotar och en foderblandare för att få upp mjölkproduktionen, berättar Benny Hissink.

Han bor nu i det ena huset på gården medan Debbie och Johan van de Kamp renoverar upp det andra. I väntan på att det ska bli inflyttningsklart bor de i ett annat hus i byn. De har hunnit få fem barn i åldrarna tre till åtta år och hela familjen stortrivs.

– Vi hade aldrig kunnat ha fem barn och driva en gård i Nederländerna så vi kommer nog aldrig att flytta tillbaka dit. Här finns sådana fantastiska möjligheter, säger Johan van de Kamp.

De saknar inte heller livet i Uppland.

– För oss som kommer utifrån är det inte så stor skillnad mellan att bo i södra Sverige och i norra Sverige. Vi trivs bra med riktiga vintrar och fina somrar som det är häruppe, säger Debbievan de Kamp.

Nybyggt stall för ungdjur och maskinhall.

Och alla nederländska familjer som har etablerat sig runt Robertsfors och Skellefteå ger framtidstro till de svenska bönderna och gör att de också vågar satsa på mjölkproduktion i trakten.

– Marken ger inte samma avkastning som i Nederländerna men här är det lätt att få tag på arrenden. Vi har nu 260 hektar som vi kan bruka, säger Benny Hissink.

Fotnot: Sedan ATL besökte gården har <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/deras-ladugard-brann-ner-ar-glad-vi-har-djuren-kvar/">ladugården brunnit ner</a>.

<h3>Morlunda Gård</h3>Bolagsform: Aktiebolag.Ägare: Johan och Debbie van de Kamp och Benny Hissink.Verksamhet: Mjölkproduktion.Antal anställda: Ytterligare två förutom de själva.Omsättning: Cirka 10 miljoner kronor.Resultat: 500 000 kronor.Areal: 260 hektar inklusive arrende. ”Vi har testat att odla höstvete trots att alla sa att det inte går så här långt norrut. Det visade sig att de hade rätt. Men nu ska vi prova att odla eget protein genom vårvete med vicker och havreärt som vi ska använda som grönfoder till mjölkkor. Annars odlar vi mest vall till djuren.”Antal djur: 200 mjölkkor och lika många ungdjur och en tjur.Maskinpark: Har investerat i två nya mjölkrobotar och en foderblandare.Storlek på investeringen: Gården kostade 6,5 miljoner kronor och de lånade 4,5 miljoner kronor för att kunna köpa den. Robotarna kostade 2,4 miljoner kronor och foderblandaren 900 000 kronor.Kalkyl vid investering – så räknar vi: ”Vi har köpt robotarna och foderblandaren på avbetalning med en avbetalningstid på sju år.”Så jobbar vi med hållbarhet: ”Markerna ligger nära gården vilket gör att vi slipper åka långa avstånd. Vi odlar fodret till djuren och gödslar åkrarna med gödsel från dem, allt går runt i ett kretslopp.”

<h3>Tre tips för att driva lantbruk i Sverige som inflyttad från ett annat land:</h3>• Tala inte engelska utan lär dig svenska så fort som möjligt.• Även om du har synpunkter, håll en låg profil och ta reda på hur saker och ting fungerar inom jordbrukssektorn här.• Bered dig på att du måste lära dig laga fordon och maskiner i större utsträckning själv, det kan få svårt att få tag på reparatörer på kvällar och helger.Jordbruket i Nederländerna• Nederländerna är mindre än Västerbottens län, 41 500 kvadratkilometer jämfört med Västerbottens 54 665 kvadratkilometer. På den lilla ytan bor nästan dubbelt så många som i Sverige, 18 miljoner invånare.• Trots den lilla ytan är Nederländerna världens näst största jordbruksexportör efter USA, en export som omsätter 100 miljarder euro per år.• Det beror bland annat på att 80 procent av världens blomsterlökar kommer från Nederländerna. Blommor och lökar står för den största delen av exporten. Över huvud taget odlas produkter med högt värde i förhållande till arbetsinsats och areal som blommor, tomater och chilifrukter. Bara Mexiko exporterar mer tomater än Holland.•Jordbruket är intensivt och högt mekaniserat. Det finns ungefär lika många jordbruksföretag som i Sverige men de sysselsätter dubbelt så många människor. Inriktningen är djurhållning och odling av rotfrukter.• Landets åkerareal är mindre än hälften av den svenska, 1 miljon hektar. 23 procent av den används till odling av potatis och sockerbetor och landet ligger på tredje plats i EU när det gäller odling av potatis med 6,8 miljoner ton per år. Det är mer än tre gånger så mycket som i Sverige som ligger på 11 plats i EU.• Det finns 6,8 miljoner djur inom jordbruket i Holland, jämfört med 1,7 miljoner i Sverige. Av dem är cirka 3 miljoner nötdjur, 2,4 miljoner grisar och 1,2 miljoner höns. I Sverige är 1 miljon nöt, 33 0000 svin och 200 000 höns.• Efter blommor och lökar kommer mjölkprodukter på andra plats i Hollands jordbruksexport och landet har 1,7 miljoner mjölkkor, jämfört med 330 000 i Sverige.<h3>Fakta: Produktion per år Nederländerna/Sverige</h3>Mjölkprodukter: 11,6 miljoner ton/2,9 miljoner tonNötkött: 389 000 ton/148 000 tonGriskött 1,3 miljoner ton 263- 000 tonKälla: Eurostat

Johan och Debbie van de Kamp flyttade från Nederländerna till Sverige för att kunna bedriva jordbruk.– Jag är uppväxt på en bondgård, men mina föräldrar var för unga för att lämna ifrån sig den och det är helt omöjligt för oss att köpa en gård i Nederländerna. Det är alldeles för dyrt, berättar Johan van de Kamp.

Paret från Nederländerna satsade på gård i Västerbotten.

De flyttade till Sverige – för att driva mjölkgård

Djurhållning

Nederländska Johan och Debbie van de Kamp och Benny Hissink satsade på gård i Västerbotten: ”Kommer aldrig flytta tillbaka”.