Tove Nilsson

Johan Karlzén, ordförande för Sveriges spannmålsodlareförening.

Att tyskt vete normalt har högre proteinhalt än svenskt är ett argument han inte tycker håller.

– Man måste ju jämföra sort mot sort och kvalitet mot kvalitet, alltså titta på det som är jämförbart. Gör man det så ligger fortfarande det svenska priset lägre. Det tyska odlarpriset för 12-procentigt vete är högre än det svenska odlarpriset för 12-procentig vete, säger Johan Karlzén och hänvisar till prislistor från tyska spannmålshandlare.

För leverans i skörd 2021 betalar en tysk spannmålshandlare mer för fodervete 15 mil in i Tyskland än Lantmännen gör för kvarnvete med 12 procent protein.

Han ställer sig också tveksam till att möjligheten att lasta stora båtar har så stor betydelse för spannmålspriset.

– De kostar väldigt mycket att lasta också. Du ska köra dit många pråmar och lastbilar för att fylla dem, det är ingen billig hantering med stora båtar, men du kan möjligtvis få några ören bättre betalt för varan.

Dessutom borde inte frakten skilja så mycket mellan länderna, menar han.

– Om man lastar en båt i Ystad, Trelleborg eller Helsingborg och kör den till Rostock till exempel och lastar en jättebåt där så kan inte det vara så mycket dyrare än att frakta spannmålen från till exempel Wittingen. Det ska ju flyttas till en stor hamn i vilket fall med någon form av fordon, säger han och fortsätter:

– Tyskland har inte så mycket kust, vi har betydligt fler ställen och närmare till vattnet än tyskarna har. Producerar man nere i gamla öst har man rätt långt till en exporthamn. Ändå betalar man bättre där.

Det mest anmärkningsvärda i Lantmännens skrift tycker Johan Karlzén är att större konkurrens i Tyskland beskrivs som en anledning till att vetepriserna är högre där och att spannmålshandeln därför har stora lönsamhetsproblem.

– Då har man ju sagt att vi har ingen konkurrens i Sverige utan vi kan sätta vilket pris vi vill. Därför blir det klart stor skillnad mellan Tyskland och Sverige.

– Mig veterligen är det inte heller någon som medvetet driver en verksamhet som går med förlust år efter år. Givetvis tjänar man pengar, annars finns ju inget incitament överhuvudtaget att hålla på med spannmålshandel.

<h3>Svensk veteexport </h3>• Exporten av vete från Sverige varierar från år till år. Genomsnittet för de senaste tio åren är cirka 630 000 ton per år.• Statistiken för 2020 års export är inte fullständig, siffror för december månad har inte kommit än. Den 30 november hade över 950 000 ton exporterats totalt under året, nästan 30 procent i förhållande till rikets totalskörd. Skörden av vete uppgick enligt Jordbruksverket till 3,2 miljoner ton 2020.Källa: Jordbruksverket

Johan Karlzén, ordförande för Sveriges spannmålsodlareförening, ifrågasätter mellan tyska och svenska spannmålspriser.