Jon Thunqvist

Konsumentorganisation Citizens Union of Japan (CUJ) och flera andra grupper menar att de, internationellt sett, strikta lagarna om märkning av genmodifierade livsmedel riskerar att sättas ur spel när Japan öppnar sin inhemska marknad för ökad import.

Som exempel tar CUJ handeln med utsäde där regeringen redan innan handelssamtalen inleddes rev upp en lag som varit i kraft sedan 1952 och som i princip innebar att allt utsäde måste produceras inom Japans gränser.

"Risken är stor att multinationella företag nu tar över hela marknaden för utsäden", varnar CUJ i en skrivelse och pekar på att detta inte bara gör det svårare att kontrollera ursprunget och eventuell användning av GMO-grödor. Det kan dessutom leda till högre matpriser då de statliga subventionerna av utsäde togs bort i samband med att lagen skrotades.

Tillsammans med den landsomfattande jordbrukskooperationen Nokyo har CUJ tagit upp kampen för att skydda den inhemska livsmedelsproduktionen. Organisationerna har dock olika utgångspunkter och där den förstnämnda främst ser till sina medlemmars möjligheter att försörja sig är den sistnämnda helt inriktad på att maten ska vara så säker som möjligt.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tpp-raddat-i-sista-stund-japan-oppnar-for-okad-eu-handel/">Japan öppnar för ökad EU-handel</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/global-uppvarmning-gynnar-japansk-vinodling/">Global uppvärmning gynnar japansk vinodling</a>

Precis som svenskar helst äter svenskodlat så känner sig japaner tryggast när det är japanska livsmedel på tallriken. Priset spelar givetvis in - den inhemska maten får inte bli hur dyr som helst - men hittills har mycket handlat om rädslan för genmodifierade produkter (GMO).

För den japanska regeringen är det ett tveeggat svärd man plockat upp.

Å ena sidan kommer handelsavtalen på sikt att gynna den viktiga exportindustrin i ett läge då Kina breder ut sig allt mer.

Å andra sidan har agerandet alltså retat upp konsumentorganisationerna rejält samtidigt som risken är uppenbar att Japans redan låga grad vad gäller självförsörjning av livsmedel (under 40 % 2017) nu kommer att sjunka ännu lägre. Inhemska producenter kommer enligt bedömare att få det svårt i konkurrensen med utländska jättar.

De importtullar som varit i bruk under decennier ska enligt de överenskomna handelsavtalen sänkas rejält eller i många fall tas bort helt.

TPP - Trans-Pacific Partnership: Japan och övriga länder runt Stilla Havet, utom Kina och USA (som drog sig ur efter Donald Trumps tillträde).

Japan-EU FTA (Free Trade Agreement): Japan och 28 EU-länder. Avtalet väntas träda ikraft under 2019

Fördelar: Motsvarande 950 miljarder SEK/år till Japans BNP samtidigt som avtalen enligt ekonomiminister Toshimitsu Motegi på sikt kommer att leda till 750 000 nya jobb.

Nackdelar: Sämre kontroll över vad som hamnar på de japanska matborden. Risk för ökad förekomst av genmodifierade livsmedel (GMO), enligt konsumentorganisationen CUJ.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lysande-trad-far-hotad-bransch-att-spira/">Lysande tråd får hotad bransch att spira</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/kandisarna-som-kopt-sveaskog/">Kändisarna som köpt Sveaskog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atalas-efter-att-far-svalt-ihjal/">Åtalas efter att får svalt ihjäl</a>

Den japanska regeringens framgångsrika kampanj under hösten för att teckna nya frihandelsavtal med EU och länderna runt Stilla Havet (TPP) möter nu motstånd på hemmaplan.

Den japanska regeringens framgångsrika kampanj för att teckna nya frihandelsavtal med EU och länderna runt Stilla Havet (TPP) möter motstånd på hemmaplan.