Mari Nälsén

Vi befinner oss bara ett stenkast från norska gränsen nästan så långt västerut man kommer i södra Värmland. Djuskog jaktlag på 5000 hektar har nio älgar av 20 kvar på licensen, sju kalvar och två vuxna.

– De vuxna ska helst vara hondjur men allra helst vill vi ha kalv, förklarar jaktledare Bengt Johansson vid genomgången innan jakten.

Nere i dalen var det nyss minus 17 vilket kanske bidrar till att den jagande skaran är mindre än normalt även om kylan uppe på höjderna dämpats till minus sex i samband med en lätt vind från söder.

ATL tar rygg på My Hagestål och jämthunden Bella. När passkyttarna kommit på pass styks den ystra hundens koppel av och hon far iväg mellan granarna. Bara några meter längre fram syns älgspår i snön. My Hagestål känner med handen i dem.

– De är frusna, så spåret är gammalt, säger hon.

En av passkyttarna rapporterar att de sett ko med kalv på väg på pass. Men det tar en bra stund innan vi hör Bellas skall och hon drar iväg vilket brukar betyda att hon har kontakt med älg.

My Hagestål började jaga när hon blev aktiv skogsägare och insåg att det var dags att lära sig hur allt fungerade.

– Jag har varit scout i alla år så friluftsmänniska är jag men jakt hade jag inte hållit på med innan.

Hon blev fast och skaffade sig ganska omgående jämthunden Bella som visade sig vara en alldeles utomordentlig jakthund.

– De säger det, jag har inget att jämföra med, säger hon blygsamt.

Som småbarnsförälder har möjligheterna varit begränsade att jaga de senaste åren.

– Däremot har hunden varit utlånad och fått jaga mycket, säger hon.

Den bleka vintersolen värmer lite men snön går över stövelskaften. Vi ser älgspår på flera ställen men det är efter ensamma djur.

– Vi har fler kalvar kvar på licensen än vi brukar, berättar My Hagestål. Vi har sett väldigt få kalvar och därför var det extra kul att höra att de sett en kalv idag.

En stund senare är Bella tillbaka hos oss, hon har släppt älgen som gav sig iväg från såten. My Hagestål följer henne in i skogen igen, ser på pejlen att hon ger sig iväg och så plötsligt ger hon skall. Hon är nära, mindre än 150 meter från oss och en älg har hon.

– Det går inte att smyga fram i det här, säger My Hagestål och tittar ned i snön som har en liten hård skorpa. Det låter för mycket.

Det skäller någon minut innan det blir tyst och ekipaget ger sig iväg.

– Älgen låg nog på höjden, det skulle jag ha gjort om jag var älg, säger My Hagestål.

Hon har rätt, efter att ha klättrat upp på höjden varifrån ståndskallet kom ser vi Bellas spår och en lega efter älgen. Även den är ensam.

500 meter därifrån har Magnus Alfredsson hört älg bakom sig hela förmiddagen. Han har också följt Bella via sin egen pejl och ser att hon närmar sig. Så dyker det upp en älg på andra sidan vägen samtidigt som han hör hunden skälla längre bort och han luras att tro att det kommer fler djur. Men älgen förblir ensam och när den återigen börjar röra på sig får han skottläge och älgen faller bakom en rotvälta.

– Det är precis som jag sa, säger My Hagestål när hon får nyheten via kommunikationsradion. Om man ger älgen lite utrymme kan man gissa sig till var den går och där satt det en passkytt.

<h3>När får man jaga älg</h3>Start: Norra Sverige: Första måndagen i september,Södra Sverige: Andra måndagen i oktoberNär jakten upphör varierar beroende på mark och bestäms länsvis. I Norrbotten får älg inte jagas efter 25 november, i övriga landet avslutas den 31 januari eller 28 februari.Älghund får tränas lös i skogen från och med den 21 augusti<h3>Bella och My</h3>SE J(lö) CH Bliskogens MirabellRas; jämthundÅlder: FemAntal älgar: cirka 20My HagestålÅlder: 45Bor: KarlstadYrke: Systemvetare på Region VärmlandFamilj: Tvillingparet Karl och Hedda 1,5 år<h3>Älgjakt med löshund</h3>En jaktform som har starka traditioner i Sverige. Den kräver stora sammanhängande marker. Jägaren går i skogen med hunden lös. När hunden får upp ett spår följer den det och har som uppgift att skälla på älgen och få den att stå stilla så att hundföraren kan ta sig in och skjuta. Ofta är även passkyttar utställda runt området. Hundar som används är av spetstyp såsom jämthund, gråhund, karelsk björnhund och olika typer av laikor. <h3>Jämthunden</h3>En svensk nationalras som tros vara lika gammal som jägarfolkens kolonisation av Norrland. Jämthundens helt dominerande användningsområde är älgjakt, även om den – särskilt förr – också användes vid jakt på björn och lo, liksom skogsfågel. Detta ställer stora krav på styrka och uthållighet. Det är en frisk ras som är stabil och har stort mod och mycket jaktlust och lämpar sig därför inte enbart som sällskapshund.Jämthunden är en stor rektangulär spetshund. Mankhöjden för hanar är 57–65 cm och tikar 52–60 cm. Färgen är mörkare eller ljusare grå.Källa: SKK

Ju längre älgjakten pågår desto färre jägare på pass. I slutet av säsongen går jägarna inte längre man ur huse. Men det är inte alltid negativt.– Ger man älgen lite utrymme kan man gissa sig till vart den går, säger hundförare My Hagestål.

I slutet av säsongen går jägarna inte längre man ur huse. Men det är inte alltid dåligt.