Artikeln är även publicerad i april 2017.

Åkersnigeln är en skadegörare på frammarsch. Korta, milda vintrar som följs av en tidig vår gynnar den. Västra Sverige har de största problemen. Vädret i maj spelar stor roll för om en sommarsäsong gynnar snigeln bäddar det för en relativt stor risk för angrepp i höstsådden.

Angrepp i spirande höstraps är vanliga, framför allt i direktsådda fält eller i fält med grov struktur. Höstsäd kan också angripas. Luckor i raden i en spirande spannmålsgröda kan bero på åkersnigel. Många odlare har upplevt totalskador innan uppkomst för att de inte har varit tillräckligt alerta med bekämpning.

Att gå ut i fält på natten med en led-lampa är ett knep som kan avslöja snigelaktivitet. Lampans sken får snigeln att framträda. En prognosmetod för angrepp i kommande höstsådd är att lägga några korn av preparatet Sluxx under en liten skiva i förfrukten innan tröskning. Tyvärr fungerar metoden inte lika bra som när det var tillåtet att använda Mesurol.

<h3>Gradering ger värdefull information</h3>

Gradering på våren ger värdefull information. Fredrik Tidström på Swedish DLA Agro har skaffat sig rutin på att hitta sniglar och deras ägg. I april visade han hur det går till att leta efter snigelägg och kläckta sniglar när de inte finns synliga på markytan, vilket är den vanligaste situationen. Lantmannen mötte honom hos lantbrukaren Per Sahlberg på Varaslätten.

Vädret var ostadigt men denna dag hade vind och sol torkat upp markytan. Fredrik Tidström går ut i fält med direktsådd höstraps som har ett stort plantbortfall. Med en liten spade i vardera hand sjunker han ned på knä redan i fältkanten och föser undan halmresterna. Han hittar ingen snigel under halmen.

– Hade det varit en dimmig och rå morgon skulle det räcka långt att fösa undan halmen, berättar Fredrik.

Han reser sig, går vidare ut i fältet och sätter sig plötsligt ner igen. Denna gång lyfter han bort lite ytjord i omgångar med trädgårdsspaden. Han letar och hittar både sniglar och ägg på ett par centimeters djup.

– Så är det på detta fält. Hur djupt man hittar djuren och äggen på beror på jordtypen och en hel räcka andra förhållanden.

– Man behöver träna och bygga upp en erfarenhet på sina egna fält om man vill ha någorlunda koll på läget, säger Fredrik.

Lars Johansson på Jordbruksverkets Växtskyddscentral i Skara är insatt i ämnet eftersom regionen har haft relativt stora problem med snigelangrepp.

– Vi vet i grova drag under vilka förhållanden som risken för angrepp är störst men det vore väldigt värdefullt ifall odlare skaffade sig en rutin för att bedöma förekomsten från vår till höst.

RELATERAT <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sniglarna-kostar-hundratusentals-kronor-2/">Sniglarna kostar 100 000-tals kronor</a>

Antalet sniglar kan variera stort mellan olika fält. Med större kunskap och bättre koll på läget kan problem förebyggas och de mest krävande och kostsamma bekämpningarna undvikas, hävdar Lars Johansson.

Det här är en exklusiv artikel från Lantmannen. Håll dig uppdaterad inom växtodling, teknik och ekonomi genom att teckna en <a href="http://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/">prenumeration på Lantmannen här.</a>

I områden där åkersnigeln tenderar att öka finns det anledning att skaffa sig bättre koll på sina egna fält. Det är till och med läge att börja titta redan på våren – så här gör du. Följ med Lantmannen på snigeljakt.

Korta milda vintrar följt av en tidig vår gynnar åkersnigeln. Följ med Lantmannen ut på snigeljakt.