Birgitta Sennerdal

Santhe Dahl har mobiltelefonen i ena handen och almanackan i den andra när han pratar med kommunalrådet i Dals-Eds kommun och bokar in ett möte. Bilen styr han med knäna.

Vi klarar oss dock de två kilometrarna från järnvägsstationen i Alvesta i Småland till Vidas sågverk, och han parkerar Porschen på handikapplatsen.

Sågverkskoncernen Vida fyller 150 år och koncernchefen Santhe Dahl firar samtidigt 40 år i företaget.

Inne på kontoret tar han fram sin bärbara dator och efter några knapptryckningar har han hittat kamerorna på sågverket i Nössemark i Dalsland som i realtid visar hur produktionen går. Kameran som finns vid den helautomatiska inplastningen av trävarupaketen stannar han särskilt länge vid.

– En sådan här maskin sparar två anställda, säger han och lutar sig tillbaka i den ljusblå Jetsonfåtöljen.

Santhe Dahl har ofta blivit intervjuad i ATL. Den här gången ska det inte bara handla om sågverk, Vidas fina resultat eller om nya investeringar. Det är 40 år sedan han blev anställd på Alvesta träförädling, och han säger sig inte ha något emot att summera och reflektera.

En bit in i intervjun blir det dock uppenbart att vi har olika förväntningar på samtalet. Santhe Dahl är full av anekdoter från sitt liv inom Vida. Han vill också gärna prata om sin uppväxt där han tidigt fick hjälpa till på mjölk- och skogsgården i Hössjö.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/stor-efterfragan-pa-svenska-brador/">Rekordår för sågverken</a>

På min lista finns frågor om Vida Papers konkurs, om de enorma vinsterna under stormåren, om det tunga lasset som måste ha fallit på hustrun när tolvtimmarsdagar varit standard och om ett framtida generationsskifte.

<h3>Startade med jultidningar och fröer</h3>

Men han får börja med att berätta om de tidigaste affärerna, när han cyklade omkring och sålde fröpåsar och jultidningar.

– Jag har haft ett behov av att bevisa att jag kan och jag tävlade med mig själv för att hela tiden sälja mer.

Skolan var han däremot inte särskilt förtjust i, och han gick ut gymnasiet med medelmåttiga betyg. Efter några år på en revisionsbyrå fick han jobb som ekonom på Alvesta träförädling. Samma år, 1977, hade sågverket köpts av Vida Timber i Vislanda och ATA Timber i Moheda.

1979 såldes sågverken i Vislanda och Alvesta till Domänföretagen, men i slutet av 1983 var de bägge sågverken nära att läggas ned. Sju medarbetare gick in: Christer Johansson köpte 40 procent och Santhe Dahl och de andra köpte tio procent var.

”Jag har haft ett behov av att bevisa att jag kan och jag tävlade med mig själv för att hela tiden sälja mer”, säger Santhe Dahl.

I dag är Vida fortfarande ett ägarlett bolag, med fem ägare. Santhe Dahl äger 65 procent och vice koncernchefen Måns Johansson - brorson till Christer - är näst störste ägare.

Santhe Dahl betonar hur viktigt det är för lönsamheten och framgången att Vida är ett ägarlett bolag. Men han har två döttrar och en son, och endast sonen Erik jobbar i bolaget.

– Det kan bli så att en minoritet av ägarna i framtiden inte jobbar i bolaget.

I somras fyllde han 63 år. Han säger att han inte tänker bli gammal och gaggig i företaget, men han har just nu inte några planer på att gå i pension. Han trivs i rollen som koncernchef med nio sågverkschefer, cheferna för försäljningsbolaget, råvarubolaget, hustillverkningen, emballageföretaget och Vida Energi som alla rapporterar direkt till honom.

Är det inte sårbart för ett så stort bolag som Vida att så mycket hänger på dig?

– Om det händer mig något så har vi en kompetent koncernledningsgrupp, och på ägarsidan finns Erik och Måns som jag vet skulle klara att ta över.

På frågan om varför Vida har lyckats växa med lönsamhet, framhäver han att ägarna alltid haft fokus på marknaden, att sågverken specialiserats samt ”Vidaandan” med en lojal och engagerad personal.

En stund senare får den där Vidaandan en lite bredare innebörd när han berättar att han förr om åren aldrig drog sig för att demonstrativt stå och titta på klockan när en medarbetare anlände fem minuter för sent på morgonen.

– Men nu är vi så många så nu kan jag inte hålla reda på allas schema. Man blir också snällare med åren.

Vad är det viktigaste som företagare?

– Man måste våga lite. Sedan är jag rätt bra på att analysera den som sitter på andra sidan förhandlingsbordet. Jag brukar slänga ur mig något och se hur det landar.

Oftast har satsningarna blivit bra, tycker han. Ett viktigt undantag är köpet av Lessebo bruk.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/svart-pricka-hogsta-priserna-i-svangningarna/">Dags att pricka in högsta timmerpriset</a>

Det fanns en förhoppning om att bruket skulle innebära en säker avsättning för en del av sågverkens cellulosaflis, men samtidigt var Vida Paper ett riskprojekt och det blev aldrig någon lönsamhet i bolaget. Banken sade upp krediterna 2013, trots att betalningarna skötts, vilket fick Vida AB att försätta dotterbolaget i konkurs.

Alvesta träförädling sågade 5 000 kubikmeter kubb om året i slutet av 1970-talet. Nu har sågverket en produktion på 175 000 kubikmeter per år och inom Vidakoncernen sågas varje dag 7 500 kubikmeter trävaror.

Vida förlorade åtminstone 200 miljoner kronor i konkursen, banken och en del andra företag tillhörde också förlorarna. Men besluten som ledde fram till Vida Papers konkurs är inget som gör Santhe Dahl sömnlös om nätterna. Han grunnar inte heller på att Vida aldrig gav några så kallade efterlikvider till skogsägarna under stormåren.

– Vi visste inte hur det skulle bli, och vi tog stora risker och hade enorma kostnader för lagring av virket.

På listan över frågor som Santhe Dahl inte vill ha, finns även den om att Vida, Setra, Moelven och Martinsons 2013 anmäldes till Konkurrensverket för misstänkt konkurrensbegränsande samarbete om trävaror, men där utredningen så småningom lades ned.

Han slår ifrån sig när jag frågar om sågverken delar upp marknaden på råvarusidan.

– Det syns väl ändå på råvarupriset att vi inte gör, nej, det finns inget sådant.

De nio sågverken som numera ingår i koncernen, har han dock inte några problem att prata om. Under hela intervjun har vi genom kamerorna och hans bärbara dator kunnat se hur produktionen flyter på bra i Nössemark, där Vida nu totalt har investerat cirka 300 miljoner kronor.

Klarar ni att hålla alla tipptopp?

– Det känns bra just nu, men om tio år är det kanske färre sågverk - eller fler som kommit till.

... sina 1 100 hektar skog: ”Jag tycker det är kul med skog, och så tror jag det är en bra investering.”

... ATA Timber: ”Min far var kamrer hos Tage Andersson under 25 år.”

... den 250 år gamla familjegården: ”Jag är äldst i en syskonskara på fyra, men jag var för opraktisk för att ta över. Min bror driver den i dag väldigt bra.”

... sonen Erik som är VD för Vida Energi: ”Jag skulle aldrig ha kunnat tvinga Erik att arbeta på Vida. Det var han som en dag ringde och frågade.”

... att kombinera familj och företagande: ”Ingrid, min fru, är och har varit fantastisk genom alla år och tagit hand om allt med hus och barn vilket gjort att jag kunnat jobba väldigt många timmar, och oftast sex dagar och ibland sju dagar i veckan.”

... de fem barnbarnen, där Anton sitter på morfars arm med Vidatågen i bakgrunden på ett foto bakom skrivbordet: ”Det är min dröm att sitta i en gungstol och se hur framtida generationer får Vida att växa. Det är klart att det vore roligt.”

Alvesta träförädling sågade 5 000 kubikmeter kubb om året i slutet av 1970-talet. Nu har sågverket en produktion på 175 000 kubikmeter per år och inom koncernen sågas varje dag 7 500 kubikmeter trävaror.

I år kommer Vidas produktion upp i 1,7 miljoner kubikmeter, och blir därmed tillsammans med Södra störst efter SCA.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/setra-kampar-med-lonsamheten/">Setra kämpar med lönsamheten</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/miljardarer-pa-skog/">De är miljardärer på skog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/jag-vill-avverka-min-nyckelbiotop/">Efterlyses: virkesköpare till nyckelbiotop</a>

Sågverkskoncernen Vida fyller 150 år och koncernchefen Santhe Dahl firar samtidigt 40 år i företaget. ATL har träffat honom för ett samtal om företagande, drivkrafter och generationsskifte.