Anna Nilsson

Den nederländska lantbrukaren Jacob van den Borne ligger i frontlinjen inom europeisk precisionsodling. Hans namn ger över 200 000 sökträffar på Google och han är även populär via sina Youtube-filmer. Det en fingervisning på att många är intresserade av vad han sysslar med.

– Det gör att jag kan göra exakt rätt åtgärder i exakt rätt tid när grödan behöver det, för att optimera kvalitet och avkastning, säger Jacob van den Borne i en av dem.

Jacob van den Borne är en av Europas mest googlade lantbrukare.

Konkreta fakta är att han på tio år har han minskat överlappet i åkermarkerna med 12 procent och har minskat mängden gödning med 10 procent.

– Vi känner oss jätteglada att kunna presenterar ett så här spännande namn. Han är känd för sina precisionsodlingskunskaper, och förmågan att kombinera sitt framgångsrika företag med att vara en erkänt duktiga talare. Han ligger extremt långt framme jämfört med omvärlden, säger Erik Olsson, som ansvarar för Borgebys Pre-event.

All data som gårdens maskiner och drönare samlar in sammanställs och analyseras i en databas.

Huvudgrödan hos Jacob van den Borne är potatis, som han odlar på 550 hektar. Totalt brukar han och hans bror 800 hektar sedan de tog över familjejordbruket 2006 nära den belgiska gränsen i regionen Mol-Reusel. Den egna ägda arealen är 200 hektar. Avstampet till inresset för precisionsteknik var att bröderna hade svårt att växa i areal, och började i stället fokusera på hur de kunna öka avkastningen och kvaliteten på nuvarande areal. Genom att precisionsodlingstekniken har de kunnat öka lönsamheten, skördarna och minska kostnaderna. Brödernas strategi är att alla investeringar ska betala sig innan de köper något nytt. Den första investeringen, en gps-utrustning, betalade av sig på tre år. De kör med fasta körspår och har anpassat maskinparken efter det. Enligt Jacob van den Borne kan potatisskörden öka med 7 procent med fasta körspår, och uppskattar att han avsätter cirka 5.5 procent av sin potatisareal för körspåren.

– Jag ser fram emot att få ta del av svenska erfarenheter av fasta körspår, ni ligger långt framme, framförallt inom vallodling, säger Jacob van den Borne.

Jacob van den Borne brukar 800 hektar varav 550 hektar potatis nära den belgiska gränsen i regionen Mol-Reusel i Nederländerna.

<h3>Går att applicera på många grödor</h3>

Växtföljden består även av majs, sockerbetor och vall. Men deras tankesätt går att överföra till en mängd olika grödor. På Borgebys temadag, som arrangeras dagen innan fältmässan, kommer Jacob att berätta hur han använder precisionsteknik på gården. Jordarna är mestadels sandjordar.

På grund av svårighet att expandera i storlek så har bröderna investerat i precisionsodlingsteknik. Framför allt har de satsat på fasta körspår.

De samlar in stora datamängder med sensorer, bland annat genom att scanna av fälten via växtskyddssprutan. Den insamlade datan kombineras med data insamlade från drönare, väderdata och justerar sedan slutsatserna för att kunna ta rätt beslut för insatser. Jordskanningen visar hur jorden varierar i fält, där jordens struktur och vattenhållande förmåga är viktiga parametrar. All data samlas sedan i en databas, och Jacob van den Borne hade förut en datatekniker anställd som bland annat arbetar med att analyserna från testområdet överförs till andra marker.

– Det är svårt att behålla dem eftersom de är så eftertraktade på arbetsmarknaden. Men han byggde upp en databas som vi nu kan sköta själva, säger Jacob van den Borne.

Bristen på areal tvingade Jacob van den Borne att tidigt satsa på precisionsodling och på så sätt öka lönsamheten och skördarna.

En del av arealen har han avsatt som testområde, uppdelat i fyra zoner med olika gödslingsmängder. Resultatet överför de senare till andra marker på gården.

Bröderna samarbetar även med ett flertal universitet och lärosäten för att utveckla sin produktion.

På frågan om han ser ut att komma till Sverige och Borgeby Fältdagar svarar han:

– Självklart, jag är alltid nyfiken på att träffa andar lantbrukare. Jag har inga odlingshemligheter, berättar man inget så får man heller ingenting veta!, säger Jacob van den Borne

Detta är en artikel ur tidningen Lantmannen nr 7 i ett tema inför Borgeby fältdagar. För att veta mer om Lantmannen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">klicka här</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/gropen-ar-gravd-infor-borgeby-faltdagar/">Gropen är grävd i Borgeby</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-tv-de-faltvandrar-pa-borgeby/">ATL TV: De fältvandrar på Borgeby</a>

<h3>Pre-event på Borgeby</h3>Tema precisionsodling dagen innan mässan den 26 juni på Logen, Borgeby Slott. Ur programmet: en blandning av praktiska erfarenheter och spaningar från experter i Sverige och utomlands; Däribland Imke Borchart från Tyskland som arbetar med ett 300 hektar forskningsprojekt på gården Gut Helmstorf i Schleswig-Holstein. Per Frankelius, docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet, Gunnel Hansson och Mattias Hammarstedt, växtodlingsrådgivare HIR Skåne

En av de inbjudna talarna till Borgebys pre-day, är den nederländska växtodlaren Jacob van den Borne. Han är en av Europas mest googlade lantbrukare som är känd för sin resurseffektiva och digitaliserade odling. Tidningen Lantmannen har träffat honom.