EU ser inte gott på medlemsstater som ger statsstöd till branscher där kommersiella krafter skulle kunna göra jobbet. Ett sådant är bredbandsutbyggnaden där privata aktörer kan erbjuda lösningar där privatpersoner ofta går in med visst eget kapital.
Ja till fortsatt bredbandsstöd för landsbygden
Landsbygden kommer även i fortsättningen att kunna få stöd för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Det slår Post- och telestyrelsen (PTS) fast genom att man anser att en kommersiell utbyggnad av bredband på landsbygden i Sverige inte är rimlig.
Nu slår PTS fast att den kommersiella utbyggnaden kommer att täcka åtminstone samtliga tätorter men inte landsbygden. PTS har nu lämnat sin bedömning till Jordbruksverket som använder detta i sin hantering av bredbandsstödet.
Pengarna räcker inte
"En positiv effekt med att behålla nuvarande avgränsning är att det blir konsekvent ifråga om var man får, respektive inte får, använda stöd. Det blir tydligt för alla inblandade – de som redan sökt stöd, de som satt sig in i stödfrågan, marknadsaktörer osv. - vad som gäller. Vår bedömning är att detta kommer att gynna den fortsatta utbyggnaden" säger Ann-Sofie Fahlgren i ett pressmeddelande.
Beskedet är positivt för de många lokalföreningar och privatpersoner som kämpar för att få stöd till bredbandsutbyggnad. Kampen är dock tuff då de 3,25 miljarder kronor som finns i Landsbygdsprogrammet för 2014–2020, inte på långa vägar räcker till de ansökningar som kommer in.
Med tätort avses orter med fler än 200 invånare och där det är mindre än 200 meter mellan husen, enligt SCB:s beräkningar.